Du var min vän
Du var min enda säkra punkt
i denna tillvaro av kaos

Du var mitt Titanic
Du var osänkbar
Du var den lugna punkten på mitt stormiga hav

Du gjorde mig lugn
Du gjorde mig säker,
sedan kom ett stort isberg

Ett isberg av död svepte fram
och rev ett hål i ditt starka skrov
och in i varje reva sipprade depressionen in

Jag var det kalla, stormiga havet
Du var den sjunkande skönheten
- ingenting var som det skulle

Ju mer jag försökte hjälpa dig
ju mer förstörde jag dig
till slut drog jag ned dig i mitt djup


Du var den lugna punkten på mitt stormiga hav