Finns det en port där jag kan gå igenom för att sluta lida, för att sluta vara derprimerad, Finns den porten utanför livet eller finns det bara en bra väg att ta? Jag har mött en av världens underbaraste människor, men är rädd att förstöra han. Kanske är jag destruktiv som är tillsammans med han, Trettio år gammal. Men samtidigt har jag paragraf 3, Fara för sig själv. Visst är jag en fara för mig själv, Jag super för att hålla ögonen öppna, för att kuna försöka se livet på ett rolig sida. Jag Dricker mitt vin för att le, för att tro att livet är bra som fan, Innan jag träffade Eugen så drack jag varje helg förekom även på vardagarna, Men när jag träffade han så slutade jag. Han bad mig att lugna ner mitt destruksiva beténde. Jag slutade självklart, Vi hade för bra tillsammans.
Han bodde kanske 20 minuter ifrån mig, Perfekt. Han kom och hämtade mig när jag var ledsen, jag sov hos han på helgerna han fick mig att inse vilken bra person jag igentligen var.
Men nu är han bortrest, för att fixa papper för att börja jobba i sverige.
Jag förstörde hans liv, Jag fick han att älska mig, jag fick han att vilka stanna.. Jag fick han att stanna tills alla hans pengar var slut.
Vi lovade varandra att vi skulle behålla vårat förhållande, Och vad gör jag nu?
Jag gråter, jag isolerar mig, jag dricker..
Jag vill hoppa av skolan jag alltid viljat gå på.
Jag vill sluta vara den jag blev.
Mamma är inte bättre iheller, Hon ignorerar mig.
Beter sig inte som min mor, Jag hatar att säga detta men DU kan dra åt helvete.
Jag kan inte leva under ditt tak, Jag vill tillbringa min tid själv, i mitt destruktiva liv. Men framförallt vill jag ha hem min man. Jag vill vara med han ,men utan han är jag inget. Utan han letar jag efter porten till lycka, porten till inget liv.
jag funderar på om porten är in på toaletten, När man är själv. Den tanken faller alltid att duschslangen kan man hänga sig med, att man kan låsa dörren och inte fören någon bryter upp dörren är det försent, Men jag kan inte.
Men är det min port?
Mitt liv hänger på en skör tråd.

Socialen och Statens Instutioner han förstört mitt liv, Mina tvångstankar om att alltid trycka på knappar, att alltid se självmordsobjekten i lägenheten, Att sluta tro på framtiden.

Skrivet av Cim Christensen.