Mina andetag
ökar fast
orken tar slut

Mina pulsslag står på max
och mitt sköraste väsen
längtar ut

Ångest framkallande
glögg luktande
andedräkt
på lut

Skira små tomtar
i röda dräkter
mitt ego
doftar rödtjut

Stjärnor som faller
granen är sned
och inte
dansar knut

För han dansar
väl antagligen
med perfekta
Rut

Fan, den som ändå
kunde byta
Julen
mot en korv med mos
i strut

Om jag fick
bestämma
skulle den åka
ut