Människor som är okomplicerade är oftast färglösa och ointressanta. Men människor som är komplicerade är ofta ensamma och förblir det hela livet. Det är väl så att jag är i gränslandet mellan de båda. Jag har varit bitter länge och det är nog nu. Jag vill bli okomplicerad och inte bildad. För allting går så mycket lättare då.

Det mesta jag skrivit här har jag gjort för mig själv, men det är ju kul att ni läser, det underlättar för mig. Att få kommentarer och sådant är en härlig krydda. Antagligen går denna skrivarperiod mot sitt slut nu. Jag ska lämna er och helt hålla på med min musik och skrivande. Jag kommer antagligen vara här lite då och då, men inte som nu. Det jag kommer skriva hädanefter är till min eventuella bok som ska handla om saker som jag tycker är fel, dvs, sånt som jag varit med om de senaste femton åren. Jag antar att det kommer ta ca två år, eller i alla fall ett. Jag har varit väldigt sjuk och jag måste ta det lugnt. Det är inte lätt att vara sjuk i en värld av empatilöshet och stress. Jag tror inte att man får vara sjuk för vissa. Detta kommer jag naturligtvis att skriva om med. Det är nog det värsta: att inte vara förstådd!... Jag är väldigt rädd för kontakt och vill inte att folk ska vara nära inpå mig. Ni som läser saker av mig vet nu vid det här laget att jag hatar psykvården, tycker den är förjävlig, dålig och utan planer för hur en människa ska kunna komma tillbaka. Psykriatri är en vetenskap, där det sker sk paradigmskiften ständigt (man kan förklara det med en mur som ständigt rasar och måste byggas upp med ny kunskap)och sen dessa alla trender som går i den vetenskapen. Psykriatriker är för det mesta ett jävla pack, know it all människor. Det finns en del bra, men de är få. Personalen som jobbar på avdelningarna är så spretiga i sitt sätt. Alla behandlar en olika och de har ingen manual som de går efter. De är för det mesta så odugliga människor att de borde byta jobb. (Jag återkommer strax med mer).

De låsta avdelningar i Sverige är bara till för att folk inte ska ta livet av sig, samt de är till för att ställa in medicin. Det är öppenvården som ska göra jobbet med människor, så de kan komma tillbaka till ”verkligheten”, med arbete och sådant. Jag anser dock att man hinner tryckas ner så mycket i slutenvården. Personalen där är förjävlig, det räcker med att en är det av de alla så är det kört. Jag varnar härmed alla att söka hjälp på psyket. Gör det inte! Det blir bara värre, eftersom du, som sagt, trycks ner och får höra saker du inte trodde att du skulle få. Jag tänker skriva väldigt illa om personer som varit elaka mot mig. Deras namn kommer jag använda. Jag ska på Torsdag denna vecka träffa Anders Berntsson som är klinikchef för Danderyds psykriatriska avdelningar. Han kommer få höra mycket stor kritik från mig. Jag hoppas att vissa i personalen får sparken för vad de utsätter folk för. Vem som helst kan komma att behöva vara på psyket. Det är oftast vanliga människor som gått i väggen av stress och krav. Det gjorde även jag. Jag är en stresskänslig individ som har tagit mig upp ur en avgrund. Jag fick börja äta en medicin som gjorde mig extremt trött. Jag sov hela dagarna och nätterna. Trots detta faktum - började personalen klaga på mig. Jag var enligt dem slö och osocial. En gång kom en hemsk man, som jag hatade så fruktansvärt in på mitt rum och skrek åt mig att detta var inget jävla hotell och att jag borde gå upp. Samma man bröt ständigt mot sekretesen och talade frisk om andra patienter inför patienter. Det kan ge fängelse eller dryga böter plus avsked att göra det. Sen var det en sjuksköterska som uppträdde så otroligt korkad att man funderade om hon var inlagd eller jobbade. Hon pratade med en som man skulle varit ett barn. Hon verkade anta att alla inlagda var dumma i huvudet. Hon skrev sina kommentarer på näsan på en. De flesta hatade henne och sa att hon borde sparkas. Jag blev behandlad som jag var en missbrukare i början och tvingades lämna urinprov när någon såg på. Det var mycket förnedrande. Senare kom de på att jag inte var det! Jävla inkomptenta as! Dessa vistelser har till en del förstört mitt liv. Jag har ingen sexlust efter alla mediciner och jag mår allmänt skit när jag tänker på allt detta. Jag gillade dock vissa i personalen. Men de dåliga gjorde att vågen vägde över på den negativa sidan. Dessa dåliga satt och skrattade i rökrummet, drog vitsar och pratade om vad de hade för gardiner eller om deras nya möbler etc, etc...

Jag hatar denna sk vård! Jag kommer skriva en liten bok där alla inblandade kommer få så mycket skit och jag hoppas på en förändring.
Att bli behandlad som ett barn, eller som man skulle vara tonåring när man är runt trettio. Det gör att man blir så jävla förbannad att man inte vet var man ska lägga ilskan. Jag hatar även kuratorn som var en jävla kärring. Hon lovade att göra saker, men ingeting hände. Sen var hon osympatisk och en vidrig människa, i alla fall de jag såg. En annan idiot var en psykolog. Han var som han ägde rätten till ens person. Som jag sa tidigare var jag väldigt trött pga medicinerna. Han kom in och sa att jag skulle fixa ett schema för varje dag. Han lät riktigt förbannad när han sa det. Jag mådde fruktansvärt av den stress som dök upp inom mig när han sa det. Det som kommer hända nu är att jag antagligen i dagarna kommer skriva en artikel om det här. Eller insändare eller dyl. Jag måste berätta detta för alla. Det är viktigt. Livet ska inte vara så jävla orättvist för oss som hamnar fel för vårt psykes skull. Jag tror inte folk fattar, eller kanske vill veta och det är pga av detta som den dåliga slutenvården i psykriatrin kan förtgå utan ändringar. Skulle detta ske i den vanliga vården? Jag tror inte det. Man skickar inte hem folk med brytet ben, men man skickar hem folk med ”brytet” psyke. Fy fan för detta. Sverige borde skämmas för att kalla sig välfärdsland när det gäller detta. En psykriatri som stöter bort en som ett pestsmittat organ. Läkare som som frågade mig om jag visste hur mycket jag kostat. Bara det är jävligt sjukt. Hur ska en stackare som är psykiskt sjuk kunna ta in hur mycket den har kostat under en viss period? Det ska man bara inte få höra! Som jag sa i början i denna dagbok: att jag ville bli en okomplicerad människa som bara går rätt fram, det är det jag vill. Men jag är inte fattig i anden och jag vill vädra mina åsikter om allt detta. Folk som inte förtår, behöver inte förstå. Jag behöver inte heller er. Jag behöver folk som vet vad jag snackar om! Det ska inte vara medeltid på våra sjukhus! Krossa detta och bygg upp något fräscht! Personal som är totalt hjärndöda ska inte jobba med människor. Det ska inte vara någon jävla slit och släng mentalitet på psyket. Och om nu en halv regering måste mördas av galningar för att resurser ska komma till, så låt det ske! Jag skiter i vilket. Jag skrev till vår socialminister. Hon sa att hon inte kunde göra någonting för mig. Det skulle bli ministerstyre då, sa hon. Därför behöver vi inte ha politiker som ska ordna någonting de inte vet ett jävla dugg om. Det har makten till vad?
Mitt hat kommer de inte få stopp på, jag kommer strida tills sista droppen blod runnit ur mig. Alla ska få veta de inblandades namn och jag kommer att stilla, sakta bryta ner deras personer i små, små delar. Den är det enda som hjälper. Det är ju deras personligheter som gjort min vistelse ett helvete. Att få höra att man är en odugling, bara för att man inte vill gå upp ur sängen och dra upp för fönstret. Nej, då ska de som har varit jävliga få veta det med besked, och möjligen avsked från deras tjänst. De ska inte jobba med sjuka människor. De ska vara befäl i det militära tex. Som en avslutning ska jag vara lite ”snällare” än jag tidigare framstod och bara skriva förnamn på vissa av de inblandade. Dessa personer jobbar på avdelning 151 respektive 140 på Danderyds sjukhus: (jag har ändrat det nu, så ingen kan stämma mig.)

x - Mentalskötare

y - Sjuksköterska

a - Mentalskötare

l - Kurator

r - ST läkare

Jag tackar dessa överstående personer att ni fått mig att öppna ögonen för idioter. Jag vet vilka människotyper jag i framtiden alltid kommer att avsky. Ni ska inte jobba med människor helt enkelt. Ni är inkompetenta blådårar och borde snarast söka avsked. Ni satte djupa spår i min själ och tryckte ner mig och andra. Ni ville alltid vara över oss andra och utnyttjade era positioner till att visa er makt på olika sätt. Jag kommer att gå längre med detta, för det här är bara toppen av ett isberg och jag har bara skrapat lite på det ännu. Det kommer en hämnd i en bok. För övrigt mår jag jättebra att jag skrivit detta lilla smakprov. Det stora artileriet kommer. Var så säkra!