Grådag och snöslask.
Klockan ringer. För tidigt.
Jag är inte pigg.
Idag heller.
Duschen för länge, trots att jag redan vet.
Missar bussen.
En svordom och springer.
Bättre lycka i morgon.
Kanske.
Blöt om fötterna.
Snöslask och converse.
Härlig dag.
Det här är jag.

Jag är hon.
Hon är jag.
Glad, skrattar.
Ledsen, sårbar.
Och naken.

Följer något på TV. Det handlar om modeller.
Önskar jag såg ut som dom.
I plast, med stora bröst och rätt i tiden.
Men jag är inte så.
Har inte rätt hår. Det är så typiskt svenskt.
Är inte lagom smal. Trots att jag tränar.
Varför?
Är bara naken.
Och sårbar.
Med en mur som ingen ser.
Det här är jag.

Jag skrattar.
Fikar med vänner.
En kopp kaffe. Två.
Jag är en av dom som missbrukar kaffe.
Trots tonåren.
Gott eller vuxet.
Det här är jag.

En buss som aldrig är i tid.
Och om den skulle vara det,
så är jag sen.
Som alltid.
Snöslask.
Och press från alla håll.
Presterar högre än vad jag orkar.
För att få bli stolt.
Bevisa.
För mig själv.
Ett betyg som bara en tecken,
på ingenting.
Men ändå prestera.
För ingenting.
Det här är jag.

Slentrian.
För mycket tid.
Att inte hinna med på.
Bara känna.
En konstig känsla,
Av något konstigare.
I livet.
Mitt liv.
Det här är jag.