Det blev så jävla fel allting när jag gjorde det där igen
när jag trodde att allting liksom var över att jag glömt allt det där som
du vet brukar sitta kvar och gnaga ett tag men som man glömt sen
det jag trodde försvann

Men det kom tillbaka som fan
ramlade ner rakt på mig så jag knappt fattade själv
men sen insåg jag att det som var tänkt som någon slags välgörenhet
på min bekostnad
tog all min energi all min tid och hela mitt liv
det jag trodde skulle få mig att förstå
det fick mig att fastna i någon slags sympati som inte hjälpte någon
en slags rädsla för att förstöra något som förstört hela mig
en rädsla för att förstöra något som någon trodde hade räddat någon

men som i själva verket höll på att döda oss.

Så nu sitter jag här igen och trots att jag kämpade
så blev det värre än innan
och nu är det andetaget innan man dyker ner
jag är helt ensam tillsammans med alla de som snart kommer få veta
att jag frivilligt kastade dem till lejonen
och jag glömde att ringa när vi skulle äta middag och ingen fick vara med
trots att det var min tur att bjuda

Jag tror jag vet att jag inte är centrum av världen
alla har nog inte förväntingar på mig och alla ber mig kanske inte att räddaräddarädda
men fan ändå ska jag leka stöttpelare och sedan tippa omkull
precis som alla bowlingkäglor som slås ner till höger och vänster
och ner

Men jag ska göra slut på det jag ska bara hitta rätta andetaget
jag ska bara vänta på en lösning
jag ska bara vänta på bättre tider
sen ska jag säga stopp och dra i spaken och trycka på bromsen
om jag törs flyger jag genom rutan

jag kan bara inte sitta här jag kan bara inte spela med
jag kan bara inte leka mer jag kan bara inte ramla ner

Jag är käglorna jag kan bara vänta på en strike

skjut ner mig