Ibland undrar jag om du tänker på mig, de gånger du tar upp mobilen för att skicka ett sms till henne. Överväger du ibland om du ska sända det till mig istället? Eller är det kanske så att du börjar skiva sms:et till mig, men sedan när du ska skicka det ångrar du dig, och trycker in hennes nummer istället? Jag får en känsla av att du inte vågar. Att du tvekar så starkt.
Kanske är det för att du tycker att allt är ditt fel.


Ibland undrar jag om du tänker på mig, de gånger du öppnar dörren och hon står där bakom och ler. Önskar du ibland att hon var jag? Att det var jag som stog där och log och sakta gick mot dig för att ge dig en kram? Kanske byts hennes ansikte ut mot mitt och för en kort sekund känns allting som förut? Men snabbt skakar du bort bilden i huvudet. Verkligheten är som den är, ingen idé att drömma. Inte tror jag att du vill erkänna det. Du är ingen förlorare.
Men kanske tycker du att allt är ditt fel?


Ibland undrar jag om du tänker på mig, de gånger hon ligger brevid dig i sängen.
Tänker du ibland tillbaka på när det var du och jag som låg där med blickarna på skräckisen som spelades på tv:n, men ingen av oss igentligen tittade på? Kanske tänker du på att det är jag som ligger där istället för henne, och att den stela stämningen innan någon vågar ta steget, är mellan dig och mig?

Efter allt som hände. Tycker du att det är ditt fel?

Och jag vet, ärligt talat, att du känner så.
Och jag vet, ärligt talat, att du vägrar visa det för någon.
Jag begär inte att du ska det heller.
Men det jag önskar att åtminstånde jag får veta sanningen.
Jag menar inte att vara skadeglad när jag får höra
de orden skakande komma ut från din mun.
Jag menar inte att jag sedan ska vända det imot dig

och få dig att framstå som en liten människa.

Jag menar att jag inte står ut med att du behåller allting inom dig. Som du alltid gjort.
Jag menar att du inte förtjänar att sitta inlåst i den glaskula du själv låst in dig i.

Jag menar att du betyder någonting.

Orden skulle bara bekräfta att
Du menar att jag betyder någonting.