När lamporna slocknat
Musiken tonats mot ljudlöst
Och applåderna dött ut

Då återgår livet till vardag

Det enda som återstår
Är minnena du skapat

Kroppen är trött
Och ansiktet kletigt
Av smink som svettats bort

Du pratar med folk runtomkring
Som upplevt samma sak
Men med en helt annan känsla

Famnen full med buketter
Som ska slokna innan natten faller

För en kväll stod du i centrum
För att nästa dag återigen vara en i mängden
En av alla andra