Du kanske tror att det

har stillnat nu

när stegen mina

syns så lätta

när rösten sjunger

glädje

och jag samlar sånger

i handen

du kanske tror

allt är bra nu

nästan som innan

när fladdrande fingrar

ivrigt längtade

och röstens ömhet

ljöd högre än musiken

men du mannen

det är bara jag

som har lärt mig

att dansa på

skärvor av glas