Går in i det där rummet
provet ligger på bordet
Jag vill inte
Jag vill inte
göra detta
göra detta
smärtan i hjärtat börjar gro och den blir
mer och mer
större och större '
istället för att det onda ska lätta

Tittar på första talet och inser att det inte kommer gå
att lösa
Jag vill bara klösa ur mig själv
mina ögon
och allt
fan, vad det är kallt

Jag tittar upp på min lärare
Jag slår en djup suck och ställer en fråga på min utandning
"Får jag dö nu, en tillfällig död, bara en stund, så jag slipper detta och sedan återuppstå när allt e över och slipper göra detta, och istället känna mig lugn"

Hon tittar på mig med sin allvarliga,
och poetiska blick

"Alla ska vi dö"

Säger hon

Det var som att orden bara föll in i mig
Började tänka
jag kunde börja räkna
tyst av sanningen blev jag.