Vimmelkantig och med en känsla av att känna sig lite vilsekommen sådär som man ibland känner sig efter en tupplur satte sig den gamla kvinnan sakta sig upp i det nedsjunkna sätet i den nyss parkerade bilen.
Dom trötta ögonen återtog sakta sin ursprungliga form, olyckligtvis.
Insjunkna i skallen och alldeles klotrunda satt de där i sina hålor livlösa och betraktade omvärlden som två svarta små insekter.Trots ögonen och hennes även förövrigt hemska anlete med en liten spetsig rund näsa med en degformad klump längst ut i toppen ,plufsiga runda kinder och en hy som såg mer död ut än den hos ett lik fann de flesta märkligt nog det förvånansvärt lätt att anförtro henne sina mörkaste hemligheter ,kanske fanns det en känsla av att en människa med så hemskt utseende aldrig skulle svika ett förtroende i rädslan av att förlora en av sina (säkert) få vänner.Kanske var det naturens sätt att på något sätt kompensera tillkortakommandena.
Hon slängde ut benen över tröskeln och ner på den sträva asfalten efter en stunds gungande fram och tillbaka för att få momentum för att häva den tunga kroppen upp i upprätt ställning lyckade hon slutligen ta sig upp på sina små klumpar till ben.
Bilens fjädring andades en tyst suck av lättnad av dess nyfunna frihet och dess lycka höjdes med närmre halvmetern när den sträckte sig upp mot den gråmulna himlen .
Kvinnan vaggade sig sakta fram mot det lilla skjul där matvaruvagnarna fanns .Hon hade en remarkabel gång hon gungade från sida till sida samtidigt som dom korta benen gick som trumpinnar för att hela tiden kunna förflytta tyngdpunkten och undvika ett missöde.När man har en så pass stor kroppshydda som vår hjältinna blir en sådan resa en utmaning som kräver en stor ansträngning ,efter mycket experimenterande och böjning av fysikens lagar till det yttersta anlände hon slutligen vid kundvagnarna och grävde fram en liten guldpeng ur den medhavda handväskan och stoppade in i den slitna röda lilla springan i vagnens topp och drog sedan ut den från långa ståltåget av vagnar. Vagnarna var hennes räddning. Enda anledningen till att hon överhuvudtaget kunde företa sig att åka och handla fortfarande var enbart tack vare av dess små mirakel av stålstänger och 360 graders roterande hjul.