Dina tårar svider mot mina läppar.


Och det känns som att du redan gett upp, fastän det är för tidigt för att kapitulera.


"Vet du något ironiskt? Jag tänkte säga att jag älskar dig och du säger att du kanske vill göra slut."


Jag är kär i hur du tycker annorlunda än mig.
Hur du ser ut när du är allvarlig och bekymrad.
Hur du doftar.
Hur du ser ut när du sover.
Hur dina ryggkotor syns upp mot nacken.
Hur du ryser.
Hur du är du och hur du bryr dig om alla.


Och det är inget jag tänker släppa eller glömma för Luleå i augusti.
Så snälla hjärtat, sluta karva och slänga.
Sluta spoliera nuet för framtiden, den kommer få omintetgöra alla tids nog ändå.