Jag vill sluta andas,
För det gör så ont
Jag vill se blod,
För att lyckan aldrig kommer till mig
Jag vill försvinna in i mörkret,
Så jag aldrig mer kan såra dig…



Tankarna om döden
Känns trygga, som en nödutgång
Den här världen känns så stor och jag känner mig liten och obetydlig
Om jag ändå bara gör skada så ska jag lämna er alla
Vill inte vara till besvär

Längtan efter rakbladen, min livlina och även en nödutgång
Är oerhört stor när mitt hjärta pickar i panik i mitt bröst
Och ångesten gör mig nästan lealös och det känns så tungt att dra in ännu ett andetag av syre
I mina lungor… Mina ögon svider av tårar och mascara som rinner,
En clown med ett ditmålat leende.

Tomheten inom min själ påvisar bara
Att jag är lugn, tillfreds med att lämna jorden efter 16 år
Det finns en saknad, efter närhet som aldrig fanns och som inte längre har
En möjlighet att finnas
Men jag står heller inte ut med tanken på år till av smärta...