Jag skulle precis vända mig om för att gå men jag kände hur hans hand grep tag i min arm och stopade mig från att gå.
Mobilen i min jackficka började vibrera, Det var förmodligen Rebecca som undrade vart jag tagit vägen.
Han höll fortfarande fast mig så jag kunde Inte röra mig.
Vad ville han egentligen?
Han kollade mig djupt i ögonen och sa ngot som jag inte hörde, Det lät så avlägset...Jag kände mig som hypnotiserad jag kunde inte sluta kolla in i hans Gröna vackra ögon.
Det kändes som om vi stog stilla som för att ta ett fotografi men jag visste nu att det var något mycket värre än ett fånigt foto.
Paniken stopade mig från att skrika när jag förstog vad han var, Mina läppar ville inte röra sig, Mina stämband ville bara inte...
Det var mörkt i gränden, Vi hade varit på en helt vanlig fest i ett helt vanligt hus hos en av mina kompisar; Rebecca. Rebecca Är en sån person som alltid gillat och trott på det lite ovanliga; Vampyrer, Häxor....Magi.
Hon trodde att det fanns vampyrer, Ända sen vi var sex år så har hon alltid varit facinerad av Vampyrer.
Jag trodde inte på sånt trams, Vampyrer finns inte det hade jag trott ända tills just nu.
Under festen hade Rebecca sprungit fram till mig; Rachel och sagt:
- Dom kom, Robin, James och saga kom!
Hade hon sagt med Entuseastisk röst, studsande upp och ner.
Jag hade frågat villka hon menade.... Saga?James?Robin?
Det ända svar jag fått var en viskning innan hon långsamt dansade iväg diggande till hårdrocks musiken.
Ordet Vampyr ?
Jag förstog inte... Vadå hade hon bjudit några Vampyrer?
Musiken dunkade och folk var över allt men där stog han i ett mörkt hörn och kollade på mig, Bara på mig som om jag var den ända i rummet.
När han sakta började gå emot mig, med ett självsäkert snett leende på läpparna kändes det som om världen börjat gå i slow motion och en ny låt började som inte var hårdrock, Det var Lady Gaga med just Dance....
Han såg ut som en ängel menad bara för mig, Det vackraste jag någonsin sett.
Vi började prata, Han hade låg attractiv röst som var sametslen.
Vi var under festen nästan hella tiden , Jag märkte flera konstiga saker med honom, som förbrylade mig.
Han var omänskligt blek på ett sett som fick honom att nästan lysa lite...som en ängel...Men han var kall som ett lik, Hans ögon var väldigt...Hypnotiska.
Han var väldigt...Snabb, han rörde sig som så graciös, han gjorde aldrig något misstag, Han var felfri, Hans hud var len som samett, Han var alltid medveten om sin omgivning och det var bara något omänskligt över honom.
Han och jag hade stått undervildsvins tavlan i Rebeccas vardagsrum.
Han hade kollat in i mina ögon med en så intensitet och med en sån närhet att jag nästan ramlade baklänges och tappade andan.
I det ögonblicket visste jag; Jag var förälskad.
Han kollade på mig med nu vänligt beslutsama ögon när han motvilligt sagt;
- Du borde Inte vara min vän , jag är farlig för dig...jag..jag är inte mänsklig.
Men i just det brydde jag mig inte, Jag brydde mig inte om jag levde eller dog bara jag var med honom.
- Jag bryr mig inte James, Jag bryr mig inte om jag lever eller dör!
Hade jag sagt med dramatisk röst...
Efter det hade massor av saker hänt på kort tid.
Nu stog jag här och kände min egen död komma närmare och närmare.
Han strök försiktigt undan mitt långa bruna hår som i en smekning, Han blottade min strupe och i just dom secunderna så ville jag inget hellre än att dö i hans armar.
Han böjde sig framåt och viskade i mitt öra;
- God natt min Törnrosa, Du kommer att vakna igen....
Han böjde sig framåt och gjorde sig redo för sin måltid- Jag.
Det gjorde inte så ont som jag förväntat mig, Det kändes som två lätta nålstygn och sen en slags värme som spreds sig i min kropp, Varje gång han sög mer eller mindre gick det som electriska stöttar genom min kropp, Det gjorde inte ont... Det konstiga var att jag gillade det jag ville att han skulle fortsätta...
Jag började känna mig yr och allting snurrade och det kändes som om jag svävade på moln. Svarta prickar dansade framför mina ögon och jag kände mig plötsligt väldigt tung, Jag orkade inte lyfta min arm för att rör mig... Allt började svartna.
Jag drog min sista suck och mina tårfyllda ögon stängdes Och allt blev svart.

Jag vaknade av att en sametslen hand smekte min kind som kändes lika len och hård som hans kalla fingrar var.
- Dags att vakna Rachel viskade James med en sametslen röst...
Jag visste att det var hans röst och jag kände hur minna läppar dras upp över mina nu vassa hörn tänder och jag öppnade ögonen.
Jag Hade äntligen vaknat upp....