Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag och Du

Sjukt att nåt så vackert och mjukt,
Kan kännas så tungt när det kastas så djupt,
Att mitt hjärta lossnade, när du frossade i timmar av ignorans,
Såg dig springa så snabbt till ingenstans,
Att dina fingrar hann knappt tillbringa tid i mina händer,
När du vajar och vänder i trans, full som fan, av karaktär,
Att jag känner mig trygg,
Till och med när du går bakom min rygg,
Känner jag din närvaro, stark
Som en extra krydda till tillvaron,
Som en legokloss byggbit,
Som byggs bit för bit, mer hål än annat,
Som om vi var tillverkade för varandra,

Vi borde ha stannat, en bit men,
Stjärnorna verkade bara vara en bit bort,
Ville bara klara oss dit bort,
Och i säckar spara lite änglastoft,
men den enda doften kvar,
Är underbar,
Men under bar du undergång,
En sång som jag hjälpte dig sjunga,
Somnande i den lugna rytmen,
Som när jag puttade dig när vi gunga,
Jag kunde ha flytt men,
Blev förälskad i att du trotsar jordens dragningskraft,
Du drog dig snabbt, tillbaka till jorden,
Och lämnade mig svävande högt, under dig,

Kan inte kräva att du strävar efter en bekräftelse från mig,
När jag springer efter dig i skogen som en räv,
I vargtimmarna,
Och surare druvor får man leta efter,
När vi surar i våra luvor,
Söta som duvor,
Efter den beska smaken,
Av kaffe latten,
Som skulle hålla oss vaken hela natten,
Men vi håller oss till att bara hålla om varandra
För att vi gillar det svart,
För i mörkret ser känslan,
Fingrar målar och penslar på ryggraden,
Och på ryggen skriver jag rader som du aldrig kommer att får se,
Det mår ske att en rak rygg ändå kan få en ryggtavla att bli sned,

För jag ser på dig med dina ögon,
Slutna,
Och jag kan inte sluta luta mot din axel,
Axar försiktigt mot din nacke,
Och kastar för skickligt dina nackdelar i en ask,
Långt bort härifrån,
Där jag och du inte är,
Men vi är inte här,
För vi drömmer oss bort till en verklighet, som inte finns.
Men kan skapas,
Så vi skrapar bort alla sinnen,
Och synder, det synd att minnen binder sig fast,
Så pass hårt,Det svårt,
Men vi byter lakan
Och jag svär imorgon ska vi bejaka att det kan finnas en klarare himmel.
Bara vi försöker.




Fri vers av r!ja!
Läst 302 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-06-19 01:04



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

r!ja!
r!ja!