Det är en önskan om någonting bättre
En drömm om att andas världens renaste luft

Jag skallar mig blind mot mina intentioner
sliter ihjäl mig för att dölja mina desperationer
Skrattar när ni ser- men brottas i mörkret mot mina depprisioner
Jag vill så gärna plocka rent på tallriken, för jag vet att det är ärligast så
Men trots min bordsskick så går det inte- skall det verkligen vara så svårt?
för spottar egentligen ingenting av värde när ingen kollar
Jag vet hur man tar, inte ger- kan ingen visa mig hur man gör när man sållar?

Att brottas med vad som är rätt och fel är lätt om du vet vad som är vad
Men ingen utgår från att man kan vara färgblind i en värld av nyanser
Så guida mig i världen min närmsta kamrat
Håll mig i handen när jag frågar mina rötter under våra seanser
Antagligen så ligger svaren i den nedersta lådan i det blå skåpet
Ett kodat avtryck i historien skrivet i kärlek för det omöjligt att förstå det
Önskar så att jag kunde stå på mig i stormen
Att kag kunde klippa vingarna- slå hårdare och nå normen
Men jag har inte tillräckligt med spring i benen
Så jag pissar på skissblocket, vänder ryggen åt publiken och lämnar scenen