Vers 1:
Vi sa "vi vet bättre", men vi visste ingenting, om världen omkring som rörde sig medan vi stod still. Nu har jag blivit en av dom som skrattar åt dom som var som vi var.
Vi tog allt vatten på jorden, vi släkte solen och såg horisonten ändra form från din kalla balkong. Vi kan skylla på bagateller, men det är bara tiden som händer, när öppna stränder blev återvändsgränder.

Refräng:
Du låg där, du låg där och sa.
I askan från vår ner brunna fristad
du sa, kärleken är en orkan, så ta tag i mig
och håll dig kvar

Vers 2:
Och på tal om att drömma, du kan glömma generositet med tomma löften om evighet. Du sa att vi lurade oss in i ett hörn, men ingenting rår för vad tiden förstör. Och nu välkomnar jag ensamheten, för inte ens kärleken förlåter hur ful du är när du gråter


Refräng:
Du låg där, du låg där och sa.
I askan från vår ner brunna fristad
du sa, "kärleken är en orkan, så ta tag i mig
och håll dig kvar"


Break:
ja du, du va min hjärtattack, du var mitt sömnproblem, du var elden som brände ner vårat hem
ja du, du va min hjärtattack, du var mitt sömnproblem, du var elden som brände ner vårat hem
ja du, du va min hjärtattack, du var mitt sömnproblem, du var elden som brände ner vårat hem