Jag har som sagt erfarenhet av psykiatriska inläggningar. Det finns en hel del som behövs åtgärdas, och en hel del fel.

Fel: Man får inte gu utanför ett visst område, och känner sig inlåst.
Effekten blir: Man blir deprimerad, mer isolerad, och känner inte att man förtjänar bättre. Livet blir ett fängelse.
Åtgärd: Varför kan inte ens kontaktperson gå med en på en promenad så man får lite avvänjning från ensamheten? Jag förstår om man inte kan gå ensam, men någon personal borde väl kunna vara med en i så fall?

Fel: Man får inte ha mobiltelefon.
Effekten blir: Man får ingen kontakt med omvärlden. Hur ska man då blir frisk?
Åtgärd: Varför kan inte varje patient ha en egen bärbar telefon, med eget nummer som man endast kan ringa på (inte sms:a eller andra funktioner)?

Fel: Man får inte gå i kortarmat.
Effekten blir: på sommaren blir det outhärdligt och man känner sig kränkt.
Åtgärd: Man får vissa stunder på dagen då man är ensam med en läkare då man får lufta av sig lite.

Fel: Man får ingen respekt om man är tvångsinlagd, medan andra som självmant lags in får mer respekt.
Effekten blir: At man får sämre självförstroende, och inläggningen gör ingen nytta.
Åtgärd: Personalen tar en stund varje dag för att lära känna patienten och ger den lite andrum