Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Läs mig...






...och mina texter med viss försiktighet ety jag drabbats av en djävulsk influensa. Det värsta är inte att vara svag, ständig värk i huvud och kropp, ens detta ständiga illamående och all hosta och kräkningar. Inte heller isoleringen hemmavid, att inte kunna gå ut eller ta emot glada besök, innefattandes vindruvor, choklad eller blommor. Nej, det värsta är faktiskt mina väderspänningar. Ur munnen kommer visserligen en äcklig doft hur mye jag än nyborstad är med tandkräm. Ur tarmen kommer kanonader av fisar från helvetet, de doftar svavel och sprider sig jämnt ut i lägenheten så jag har lust att spy vid varje andetag. Dessutom vill kramdjuren inte heller att jag kommer nära, de har krupit ihop i ett förskansat hörn till vänster om kuddarna och håller stånd därifrån tills jag blir frisk eller kastar in handduken.

Den som ändå vågar sig in på min sida får ta risken att smittas av något, jag vet just inte vad, symptomen verkar vara alltför många. Har hört att smittan sprider sig via luften och som jag inte varit ute på tolv dagar så har jag väl skyddat världen åtminstone upp till Uppsala och ner till Södertälje till. Har de ändå åkt dit är det inte... jag måste gå och 'hosta upp lungorna', men jag kommer tillbaka. Jag skall komma tillbaka och då, då...




Prosa (Novell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 311 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-08-30 11:22



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
texten är inte det minsta ironisk, den är helt enkelt ett korsdrag ur en sjuk människas vardag, veckovis på en fjorton dagar när
2009-09-01

  Mr Lindemann VIP
Ja, okej!
Lite för dostansierat ironiskt för att riktigt fånga in läsaren
En sådan som mig, vill säga
2009-08-31
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP