hon dansade alltid lätt i vind. klumpfot försökte alltid riva ner hennes virrvarr men ryktes istället med. stilla vandrar fot på ensam stig. där möter ansiktslös mening hans faceless profil.
näsan tycktes alltid så liten och nätt. hennes blick i tusen ord fick hans röst att falla. lika ändlöst djupt som sagan han såg. varje gång hon mot honom log.