I en vattenpuss tittar hon på andarna som dansar

Lökar ,knölar, klematis och kaprifol
trängs i Nordiskt oförglömligt försommarljus

Viskar mjukt


Ljus

Kom

Lys

Min Måne

Min Sol


Nu när allt där väger Hav som vikt
Nu när jag är där för att se klar sikt

Ebb till flod fylld av djupaste bredd
Av dig sedd, men av dig..dig inte beredd

Tappar vi fritt det vi har för händer
när nuet sker imorgon och vi vänder

Tigrinnan ryter i sin Vitsippsdal
och skuggans inflytande tar över varje sal


varje småblommande känslas äng

skuggan...

den var trots allt min äng

kommer hon snart hem finna hem

Visar livet envist tydlig Kilaskrift?
Jag har inte lärt mig den än



Jag såg dig inte först...men kände evigt

Deras sanning är på riktigt

liksom vår, liksom min, liksom din

bara på låtsas och lika riktig

som vår

när vi är ärliga


Ingen

Ingen annan är som du

Gå inte ifrån mig än...innan jag går ifrån dig sen

Sista natten blir en gåva

När du finner mig under tonarten...

G som i Glad, Gåva, Glöm, Glöd, Grund, Glans, Ge, Gift, Gå

Jag är då evigt din