Deliriska mönster I

Selene, Helene, Helios
Strålande bloss
Skimrande spegel
Smälter som i degel
Undantag och regel
Murat som i tegel
Härskar ni över oss
Jag, min dåre, psychikos
I Spiritus
Skålar skralt och fröjdar oss
Sannerligen sakralt

Deliriska mönster II

Ring! Ring!
Runt i ring!
Och jag fattar ingenting
Buller och bång
Midsommarstång
Klockor ring!
Det är ett tvång
Som edens bindande band
Edens lustgård
Blodad tand
Men rådlös utan råd
Fattig man på Rådmans gata
Samtalar med en tigande skata
Frugan, fröken (vem du nu är): ”etanol”
Ringen formad som ett hål
”Gamla fitta, du luktar surt
som citron om jag skall hitta ord”
På mitt bord
Blickar glasets ring så lurt

Deliriska mönster III

Jag svär och svärdet slipar
Vässar pennan spetsigt hård
Phalliska midsommarstänger vaja vackert i den mörka natt
Häxans skratt
Pennan vass och handen hård och vitter
Jag är bitter
Bitter smak i munnen min
Trött, men stinn
Härligt galen i jämmerdalen
Dödsskuggans dal.
Till behag!
Min dam, min dam:
Jesus i Damaskus sjunger bårhus-blues
Pennan har besegrat svärdet, men i dig sår jag min säd likt bonden i åker.
Då knaprar du p-piller – Herre Gud! – det är ju mord, åh, du Moder Jord.

Deliriska mönster IV

Min Herre, min Herre
Har du råd att ge?
Giva
Bliva
Förbliva
Bliva för
Herre Gud
Ge och be
Skåda, se
Spektakel
Mirakel
Rådhus
Rådman
Råd i bank
Bänk
Skänk
Skumma, stänk!
Betänk
Att jag intet vet.
Rättfärdighet
”Right”
”Fight”
Höger
Glöder
Min cigarette
Traska
I aska
Aldrig rätt.
Nu:et bränner
Likt bål
Rinner, brinner
Skål!
Ränner
Bort
Kort
Är livet
Aska och rök
Stök
Lök
På laxen
Braxen
Simmar sakta
Fördold under vattnets yta
Men kokar snart i min gryta.
Kokar smälter
Sinnet välter
Smärtan i våra hjärtan.

Deliriska mönster V

Snårskog, som sådan är mina tankar
Nog, är det aldrig nog
Krog, där jag sitter
Lägenhet, vore lägligt
Belägenhet, sällan gives
Läger, där ligger jag
Lager, där samlar jag
Sällan, sällan, fås goda ord
Men sakta, sakta, säkert
Går tiden fram
Längs livets väg – stig? –
Linjer, syns för sinnet
Strindberg är död, som många döda
Livets flod
Jordan
Ganges
Tibern
Rhen
Här sitter då jag
All allen

Deliriska mönster VI

Jag är inte jag
Jag betraktar
Betraktar mig själv
Sinnet skälver
Jag är inte mig själv
Jag har inget skäl
Att förakta min själ
Jag har förlorat mitt förstånd
Vid detta sommarsolstånd
Vad som då förestår
Förstår jag ej,
Men visst förslår det mig
Förståss.

Deliriska mönster VII

Språk! Språk!
Älska ditt språk!
Ditt modersmål
Som en måltid
Förtär, förtärs
Fräter
Väter
Vått
Som blod
Blut und boden
Barnamord och menstruation
Med incestuös underton

Deliriska mönster VIII

Min dam, jag befruktar dig
Frukten av min kraft
Blir det en god saft
Av den frukt vi skördar?
Det rimmar på ”mördar”
Synd och skam
Vid avgrundens rand
Galenskapens avgrund
Vid den står jag
Låt oss kalla den ”avund”
Någon dag
Skall jag allt ta dig.

Deliriska mönster IX

Jag tror att jag dog idag, min fru – eller är det fröken? – dog och återuppstod, dräpt av spriten, men åter bragd till livet av densamma. Min dam – låt mig säga dam – min törst var som störst just då jag dog och återuppstod. Midsommar och Johannes Döparens dag. Ja, som ett dop i helig ande, min dam.
Sprit. Spiritus Sanctus. Amen.

Min hand, min hand, min dam. Darrar, skakar, tappar fattningen. Såsom mitt sinne fattar intet, fattas intet, genius, geni, men glödlampans fattning är bred, likt vägen jag vandrar och min lampa är solen som går och står i sommarsolstånd, likt majstången, som pekar mot jorden. Min dam, så är det.
Handen halkar trots sina valkar.

Deliriska mönster X

Kära ni
Jag låter bli
För jag vet inte vad jag vill
Tanken står still
Är villrådig
Men viljan finns
Jag tror att jag minns
Att den är stordådig

Jag låter bli till och varda

Deliriska mönster XI

Det är ledsamt att gå på led. Jag är samlad, men församlingen är splittrad, men dimmorna är trotts allt förskingrade.

Deliriska mönster XII

En askkopp sätter stop för askan
Vad är en fimp om ej ett lik?
Likt en cigarette är livet: glöder lätt
Fokus, en brännpunkt, ett nu; nå nog
Under papper fördold är andens tobak
Vorden av stoft likt gammal aska
Aska svärtar, men torkas lätt av
Endast glöden bränner
Ingen rök utan eld.

Deliriska mönster XIII

Trubbel rimmar på ”grubbel”
”Alltid nått”, sa flickan.
Krögarn vägrar mig mera bubbel
På grund av hickan

Mycket smått och gott
Och drickan
Min strupe är full av hicka
Och min ficka – liksom jag

Är full av stålar, som prålar
Likt strålande dag.
”Till behag, till behag”.
Säger damen bredvid.

”Ro och Frid:
Lugn, ro
Och frid”
Säger jag.

Deliriska mönster XIV

Citat ur Havamal:
”Börda bättre bär ej man
än mannavett mycket

Värre vånda varder ej fälten å
Än öl ofta att dricka”

En fornnordisk gud
Med sina bud och förbud
På min axel sitter
Den som lyssna gitter
Må vara from
I sin hedendom
Hören Bacchi sång
Gång på gång
Till leda och tvång
”Jag säger som så
att alltid det må
vara nu såsom då”

Deliriska mönster XV

Jag är en gammal man. Jag har levt en tredjedel av mitt liv.
När jag har levt en fjärdedel till av den tid som jag levat har, har jag blott en femtedel av min dåvarande livstid att leva tills jag hälften har levat av min fulla livstid.
Ändå kallas jag ung, ehuru ålder är vad som ådragits mig längs livets stig. Åldras gör jag för var dag som går:
Ständigt, ständigt
Sakta, men säkert
Steg för steg
Dag för dag
År läggs till år
Till dess jag dör.

Är det av hån, som ung jag kallas, eller avundsjuka, själens krankhet?
Själen kan vara sund i en sjuk kropp, men i en sjuk kropp kan finnas de sundaste själar.

Tiden går

”Mår du väl?”, ja men inte min själ.
”Har du skäl därtill?” Jo, jag vill nog tro att det är så.
Mäster Cees, varthän gick han?
Till evigheten, dit tiden går, men en svårare fråga, var kom den ifrån?

Deliriska mönster XVI

I orden bor de, borde bo.
Lars Johansson
Lasse
Lasse Lucidor
Bor i ord från forna dagar.
Det behagar mig att läsa.
Bellman
Stagnelius (kallas Stagge, som svenskt svar på Stagga Lee, även känd som Stagger Lee)
Fröding
Taube
Cornelis Vreeswijk; Mäster Cees
Alla döda. Läst något i en bok och jag min tok tror mig klok. Läser och lyssnar, ty det må ock höras på CD och gammal vinyl.
Kära bröder, vi tala samma språk, men förstår vi varandra för det?
Tiden sägs vandra i evighet, men ingen vet med säkerhet.