- Jag vill inte vara med dig längre.
Hon sade det så plötsligt. Så naturligt. Som om det var det enklaste i hela världen. Hon hade lika gärna sagt att vi behövde köpa ägg.
– Jaha, sa jag och försökte låta lika samlad, lika cool, som hon. Trots att jag egentligen bara ville gömma mig i soffan med en film och en burk Ben & Jerry´s.

– Varför? Fick jag ur mig när hon tog en tugga av ostmackan. Det var jag som brett den där mackan. Hon tittade ut genom fönstret, studerade den ankommande våren och var så där förbannat modellsnygg som bara hon kunde vara, trots att hon precis klivit upp. Jag hade gjort frukosten. Jag gjorde alltid frukosten. Hon kanske inte gillade min frukost?

– Jag har tröttnat. Det är inte kul längre.
De gröna ögonen, med en aning brunt i, granskade mig en sekund innan de återigen fästes mot fönstret. ”tröttnat”?! Jag kände ett sting av ilska slå mig hårt i maggropen. Om det var någon av oss som skulle tröttna så var det väl ändå jag? Jag, som alltid tassat runt henne som en liten mus för att inte trampa på hennes små prinsesstår. Jag, som varit tvungen att kunna tolka varje suck, varenda liten min, för att kunna ge henne exakt det hon ville ha, när hon ville ha det. Jag, som ständigt passat upp, tröstat, anpassat mig, tillåtit, förlåtit, gråtit, förstått och bestått för hennes skull. Jag insåg att efter två år tillsammans var jag trött.

– Okej. När flyttar du? Sade jag syrligt. Det var min lägenhet. En svag ryckning gick genom hennes tunna kropp. Ha! Det hade hon inte väntat sig. Den lätta skräcken som spred sig i hennes ansikte fick mig att invärtes hånle. Så snygg var hon inte. Jag hann tänka ”Undrar om jag hinner lägga ut dubbelsängen på blocket ikväll och köpa en enkelsäng på IKEA redan på torsdag?” innan hon svarade:

– Det behöver väl inte gå så fort? Jag kan väl få hitta något eget först?
– Javisst. Du kan få sova på soffan så länge.
Jag skrattade högt i mitt inre. Hon hade ingen makt över mig längre och jag kände mig lätt som en fjäder.
– Jag trodde inte att du skulle vara så här Josefine. Sade hon surt och gick mot köksdörren.
– Imorgon gör du din egen jävla frukost. Sade jag lugnt och tog en klunk kaffe.