Alice Wonderland

från Stockholm

Dagbok

Dagbok - Mars 2016

« Tillbaka till dagböcker

Måndag den 7 Mars 2016

En dag utan återblickar

Jag har vridit och vänt på mitt förflutna en god stund nu. Det är dags att berätta om en dag utan återblickar.

First Aid Kit spelar på Spotify, kaffet med havremjölken (den som heter iKaffe annars smakar det hö) bubblar glatt bredvid mig. Ja, det är ganska hårda mjölkbubblor och de ploppar ganska höggljutt.

Idag har jag pratat med min mor och pratat förbi henne litegranna när hon ängsligt vill återberätta om allt som skrämmer henne. Jag har pratat med min kära vän som betyder så mycket för mig. Och sedan har jag ritat en liten stund, det tog kanske tio minuter sedan var jag utmattad. Hur jag ska klara av timtals av det här vet jag inte, kanske är det Kåvepeninet som gör mig utmattad, kanske är det lättnaden att min man äntligen jobbar för sig själv som knockat mig. Vi har ju drömt om det här så länge, han och jag i studion, tillsammans. Att vi skulle vara lite förvildade och tufsiga när vi väl kom dit, det var nog väntat. Men tröttheten skulle kunna sänka en noshörning om man destillerade det och injicerade det med såndär pil.

Det är okej att vara trötta. Men jag ska inte återblicka och berätta varför. Jag ska lyssna på musiken, och fundera hur jag ska få orken att plocka ihop alla kläder i studion så den blir arbetsbar till imorgon, och fixa disken och plocka ihop alla leksaker i barnens rum innan de kommer hem från förskolan. Lite så.

Livet blir lite mer hanterbart när man inte tänker för stort. Jag är inte säker på hur jag ska komma igång, efter alla dessa år av graviditet, födande, ammande, vi har varit så nära så nära, och nu ska vi ha våra underbara flickor på förskolan i så oändligt många timmar. Vi måste. För vi måste få våra gemensamma ambitioner att fungera i verkligheten, så vi alltid kan vara tillgängliga glada föräldrar, och människor. Så vi kan få tillbaka energi, lust och kreativitet.

Det finns en hel del kvar, vi måste haft oändliga mängder från början. Det är märkligt det där.

Jag styr tankarna mot att börja skriva manus innan jag börjar rita den här gången. Det är nog det som vibrerar och darrar och pockar på som mest just nu. Det borde nog bli som så, att jag tar upp den där skrivtråden en liten stund, precis nu medans kaffet smattrar bredvid mig och tills det kallnat, sen borde jag ha en halvtimme på mig att fixa det praktiska. Och sedan kanske det går lite lättare imorgon. Halsfluss och antibiotika kan faktiskt fälla vilken tigermamma som helst. Det är okej, med en sån här dag, utan återblickar, utan prestationsångest.

Synd att jag började den här dagen på så vis på eftermiddagen. Imorgon ska jag följa mitt råd hela dagen.

Kom igen Alice Wonderland, du fixar det här. Du är en naturkraft. Framtiden blir bra, och dagen i sig själv är faktiskt en rätt så hygglig dag, trots tröttheten.

2016

mars (1)

2009

januari (1)

2008

oktober (1)
juli (1)
juni (2)
maj (1)