Redan medlem?
Logga in
Dagbok
Dagbok - December 2004
|
Tisdag den 28 December 2004
torsdag 16/12 och framåttorsdag den 16:e december [11:03] ska försöka hoppa på en kurs i filosofi (A+B) till våren. mattias predikatslogik har givit mig blodad tand. dessutom blev jag nekad matematik C på grund av kunskapsbrister, och jag känner ett behov av att hävda mig. vill dessutom göra något. sysslolös tid är plågsam tid. att tänka fritt är att tänka ont. - fick veta varför läkaren satte in fontex. medicinen ska tydligen dämpa mina impulser att självskada och hetsäta. de har dessutom återinsatt de lugnande efter att jag vägrade komma till skolan. bra så. obstinat är barnsligt är bra. [14:09] jag för en kamp för att få tag i min journal. den är mig förbjuden, jag får inte se den och inte läsa den. jag anses alltför instabil och opålitlig för att få ta del av innehållet. - lördag den 18:e december [13:22] man avundas den torterade. [14:46] nätterna präglas av mardrömmar. dagarna av självmordsplaner och ångest. tillbringar tiden med att tillbringa tid. kafka hade en dag så tråkigt att han tvättade sina händer tre gånger. jag tvättar mina hundra gånger. som älvorna gör. allting vissnar och dör bort. världen snurrar så fort, folk är så vilsna. jag skulle önska att saker var annorlunda. - blev utslängd från psyket igår när jag kom dit berusad i trasiga kläder. jag imploderar likt en stjärna, jag slukar mig själv. [14:49] jag vill städa bort allt som inte tilltalar mig. - tisdag den 28:de december tillbringade julen på psykosvårdsavdelningen, det är jag tacksam för. få patienter, mycket lugn och diabolisk ro. fick en del läst. dalis och buñuels synopsis till \'en andalusisk hund\' bland annat. det påminde om saker vi kunde göra och inte göra på gymnasiet, alla visioner som aldrig förkroppsligades i produktionerna. - världen slog runt. jag bara vandrade, en osalig ande. min själ var inte vid mina tankar, allt var upp och ner och världen främmande. jag såg någon, jag såg johnny, men mitt synfält var endast skugga och johnny en mörkrets ängel i mitten. han lyste mer än saker tenderar att göra och jag förstod inte att det var han. jag trodde djävulen slutligen hade kommit för att hämta mig. sen kröp jag, sen satt jag, sen låg jag. i snön, jag dog en stund. jag försökte äta upp min hand. jag tuggade frenetiskt, blev inlåst på psykosen. dagarna gick i dimma. de försökte tvinga i mig nozinan, men jag vägrade och de fick ta fram sprutan och bältsängen. efteråt gick jag in på mitt rum och slog sönder saker och ännu en gång hotades jag med bältsängen. jag skrek. jag låste in mig på toaletten och kräktes. de bröt upp dörren. nozinanen växte i min kropp, den fyllde mitt bröst och tryckte undan mitt hjärta, mina andetag. jag flämtade efter luft, dess tentakler var i mina armar, i mina ben. inget kunde jag göra annat än och ligga på sängen och vänta in den lilla döden. jag slapp den vidriga julen, men mishima-hime är kidnappad och jag får inte se henne igen. klarar inte av världens utsida, folk ser mig och ser mig inte. paniken brinner med svart låga. Tisdag den 14 December 2004 söndag 21/11 och framåtsöndag 21 nov. [17:23] nu vill jag ha giftet. nu vill jag förenas med ormen i paradiset. död åt korkade småländska kvinnliga sprutkokainister och deras grepp om min vessla. jag bleknar i skenet från min egen bitterhet. trodde jag var en bättre människa, men jag är fortfarande lika svartsjuk, svag. nu vill jag ha en vän, en man, som inte ser mig som en ägodel. [17:30] \"jag vill inte vara otrogen mot dig för då skulle jag vara otrogen mot mishima, och det skulle jag inte klara av.\" paranoia, skräck, bitterhet, hat, misstolkning? världen är spräcklig. [17:34] stockholm. den ondaste platsen på jorden? kylan går igenom märg och ben. skona mig. jag vill hem. [17:42] jag är trött, känner mig lika utbränd och depressiv som för några månader sedan. sitter på soffan i timmar och vaggar fram och tillbaka och sjunger om kaniner. drömmer om kaniner. överallt kaniner. smålands djupa skogar. kaniner. tio zyprexa, sova några veckor. --- tisdag 30 nov. [11:35] mycket turbulens. ibland är det så mycket uppåt, ibland så mycket neråt, ibland så mycket droger att jag inte vet var jag är i förhållande till mig själv. självkännedom: jag slutade med drogerna och började istället missbruka mat, självskadebeteende, alkohol, receptbelagda tabletter o.s.v. tillbaka till drogerna. hög är hög är bra. mordhotad i allt större grad. bespottad. jag hoppas johan går hel ur det här. han är mina lungor. - kanske blir det ny lägenhet om något halvår, med strumphög och dimensionshål under diskbänken och tjocka rökmoln i taket. och en mattias och en playstation 2. [14:25] jag har panik. verkligheten faller ihop. allt är så skört, transcendent. jag har rivit alldeles för många bärande väggar för att himlen ska stanna i sina fästen. S A L I G I A är vad som återstår och vad som styr. världen brinner. snart förtvinar mina fingrar. inatt skär jag upp mitt huvud. jag hoppas att få prata med den enda röst som betyder något, men det enda jag kommer få är vrede och anklagelser. droger innan, ludd runt huvudet för att stänga hatet ute. jag vill låsa mina tankar på ett ställe där jag inte kommer åt dem, inte känner av dem. --- torsdag 2 dec. [09:49] träffade min samtalskontakt igår, för första gången på länge. jag satt där drygt en timme och hörde henne berätta om hur misslyckad hon känner sig som inte kan få mig att hålla mig borta från droger och psykoser. vilken otacksam och besvärlig patient jag är. hur jag förstör hennes i övrigt prickfria skötarhistoria. låt henne brinna. jag vill födas. - trött. mattias följde mig hem, vi gick i konkurs i fotbollspelet. skyller allt på oba-oba martins. lakritstomte! barnunge! mycket trött. dålig karma, folk tror saker om mig. folk är arga på mig. låt mig gå i idé, begrava mig i sängen - kedjeröka och läsa kafka och sartre, aldrig gå ut. och nu. ingenting. ska våga mig på en kurs i litterär gestaltning till våren. komvux ville först inte skriva in mig, men jag bedyrade att jag skulle sköta närvaron trots min historia. tankar, ni är idioti. [10:05] jag börjar bli blind. snart är allt mörker. tystnad. bra så. --- onsdag 8 dec. [11:45] gårdagen gick mig emot. sövde mig själv tidigt. mattias räddade natten, ringde och ville prata nationalekonomi. timmarna gick. tog första bussen in till stan. rädd för att drogtestas idag. vill ha det tunga provet gjort innan jag blir avstängd, annars blir någon gång i januari nästa tillfälle. men rakryggad och stolt gå in i testet om ödet visar sig så. ingen skam, endast irritation. jag får inget utom skräp gjort. trött på att vara nykter. trött på att vara vaken. ikväll ska jag göra indisk kyckling med youghurtsås och läsa något begripligt. samt sprit för att göra tillvaron roligare. uppbygglighet blir så trist ibland. jag är ingen samuraj. --- måndag 13 dec. [14:06] sa till min läkare att jag var på så gott humör att jag ville knarka ihjäl mig. hon plockade bort zyprexan, oxascanden och propavanen utan att säga något om det. dessutom la hon in fontex istället för cipralex. jag tänker inte gå ut förrän de gör något åt det. arroganta svin. min medicin är min livslina. jag tar den inte, men jag vägrar samarbeta om jag inte får den. kyrkogård vänder sig i sin grav. - folk är dumma och skabbiga. jag vill ha alkohol. jag drömmer symboliska, apokalyptiska drömmar om nätterna, om jag ens får till nån sömn. jag super mitt huvud till ludd. dessutom behöver jag pengar. när jag var mindre räckte det att sträcka fram handen och gråta, men nu är det annan valuta än tårar som gäller på gatan. en avsugning för ett paket cigaretter? jag saknar johan mycket. jag väntar. jag är en hund. --- tisdag 14 dec. [12:30] orkar inte med skolan. har inga lugnande. jag behöver droger för att stå ut. denna idioti. [12:37] vet inte hur jag ska hantera denna plötsliga glädje. bitterheten och hatet är lättare att leva med, en trygghet, något att gripa och hålla fast vid. men denna glädje... jag är ute på nya vatten, djupa vatten. jag är ett nyfött barn, som skriker av ångest inför allt det nya, främmande. men ingen håller mig om ryggen, de plockar bor mina mediciner och tror det är bra så. jag är vilsnare än nånsin. inte en kväll på över två månader som jag varit utan sinnesförändrande preparat. livrädd för att falla åter i depressionen. psykoserna avlöser varandra. det är en spiral av vansinne, hastigt accelererande. snart havererar allt, denna situation är inte hållbar. kanske är jag otacksam. kanske är denna glädje allt jag nånsin drömt om. jag har väntat på detta, att må bra. men jag var totalt oförberedd på hur det skulle kännas när det väl inträffade. [12:58] ska få en kontaktfamilj. har ett försök till på mig att hantera min ekonomi, sen blir det förmyndare där också. jag är fullkomligt omyndigförklarad. men det gör mig inget, så länge jag får vara ifred och skriva mina dikter. ju mindre värdsliga bekymmer som upptar mina tankar dess bättre. |
2005juli (1)maj (1) april (1) mars (1) februari (1) 2004december (2)oktober (2) september (5) augusti (4) juli (3) 2003november (1) |