en svart natt är en svart natt - måndag (?)

Måndag den 27 September 2004

dagbok

[10:35]

det blev ingen aikido idag, jag är fortfarande drogpositiv. dock tränar jag hemma ibland, både olika danskombinationer som jag inte vill glömma bort och annan träning. jag äter yttest lite, och sover väldigt konstiga tider.

efter att ha kommit hem från johnny i fredags (lördags?) tog jag en näve stilnoct och försvann. vaknade vid femtiden av att det luktade bränt. på spisen stod ris som hade kokat svart och i ugnen var något bränt som kunde ha varit kyckling. jag minns inget av dagen. sov i två dygn efteråt, känner mig sliten och obekväm.

jag har något minne av att jag besökt en pensionär och tittat på trav och druckit kaffe tillsammans med henne. har ingen aning om vem det var eller varför jag var där.

-

försökte prata i telefon med johan, inrullad i mitt täcke på golvet i hallen. samtalet bröts hela tiden.

jag vill åka och hälsa på honom.



[10:53]

jag blir mer och mer rädd för att röra mig ute. jag ska gå hem, låsa alla dörrar och dra för alla gardiner. ta veckans ranson av stilnoct och försvinna ett tag.

först måste jag handla. förbannelse.







sömnlösa nätter - ?

Lördag den 25 September 2004

dagbok

tredje natten i rad jag inte sover, ändå är jag varken trött eller särskilt nedbruten. sömnen är inte min vän, den gör mig sårbar och öppen för angrepp. såväl fysiska som psykiska.

berättade för min skötare att hon inte fanns. hon blev förolämpad och verkade irriterad på gränsen till arg. ha, hon förstod inte alls komiken i situationen. det hjälpte inte heller att jag försökte förklara varför hennes åsikter var mig totalt likgiltiga, det jag sa gick inte fram.
nu har hon förbjudit mig att prata med någon om exempelvis film eller litteratur. jag är endast tillåten vardagliga ämnen, som \"vad har du gjort idag?\", \"vad har du ätit idag?\" o.s.v.
jag förstår inte hur hon kan tro att det skulle göra mig friskare, resultatet skulle ju vara att jag istället ältade alla tankar inom mig till vansinne. psykets vägar är outgrundliga.

efter ett tidigare beslut får jag inte heller se på annan film än disneyanimeringar och hollywoodkomedier, eller läsa andra böcker än kiosklitteratur. deras kontrollbehöv gör mig vansinnig och jag skiter fullständigt i deras irrationella beslut.

(jag såg några avsnitt av disneys tecknade nazifilmer. det godkändes inte.)

-

jag bad vår informella studievägledare att få hjälp till en praktikplats på en av gotlands teatrar, jag är trött på att vara psykets marionett. jag kan även tänka mig något inom film, eftersom det finns många filmrelaterade verksamheter på gotland. ingmar bergmans trädgårdsmästare, kanske?

-

har tillbringat natten hemma hos johnny, i sällskap med honom, judit och jimmy. inget särskilt intressant sällskap, jag är uttråkad och rastlös, men jag har iallafall fördrivit en hel massa tid. det är ett heltidsarbete att fördriva tid, det tar på krafterna.

jag saknar johan väldigt mycket. det finns inget värdigt sällskap att ersätta honom med. dock tror jag en utvecklad relation med mattias kan visa sig mycket givande. han är lugn, på ett sätt jag uppskattar.

-

jag tycker hemskt illa om de flesta katter. de har ofta ett uttryck och en utstrålning av falskhet och ondska som skulle vara värdig ormen i paradiset. jag vill slå dem, trycka in deras dumma ansikten i strupen på dem.

verkligheten blir mer och mer ogripbar. den glider undan. är övertygad om att inget är verkligt, aldrig har varit verkligt. det finns ingen sanning, ingen lögn. endast ovisshet.

jag har ett sånt sug efter droger. har inte tagit annat än tablettöverdoser på mer än två veckor. det är svårt att hantera nykterheten, allt tränger sig så nära inpå.

jag är rädd för att röra mig ute. alla ser på mig, jag får för mig att de vill mörda mig eller skada mig. jag tror de vet saker om mig. att de talar om mig.

-

ny mobiltelefon. nummer till de som förtjänar det, förr eller senare. hör av er om ni känner er berörda och bortglömda.

-

-

jag har inget begrepp om tiden. solen gick upp för länge sedan. jag vet inte vilken dag det är. inte vilken månad det är.







onsdagen den 22 september - gift att dö

Onsdag den 22 September 2004

dagbok

[12:15]

jag satt på bussen igår och kontemplerade nytt skoinköp, då jag skänkt bort mina väl ingångna kängor till min syster och inte ägde annat än mycket högklackade stövlar att vandra runt i. då, som en skänk från ovan och en snudd av magi, steg johnny på bussen och gav mig ett par stövlar som var mjuka inuti och blev ganska trygga om man klippte lite i dom. synkronisitet?

-

betalade min nya dator. 8705 kronor. ganska bra, med en bismak av slösaktighet och en eftersmak av längtan till leveransen. hur som helst, intel pentium 4-processor och 160 gb hårddisk, samt diverse bekväma tillbehör som mus, tangentbord och högtalare. jag får en skrivare också, ett sånt där erbjudande som gällde fram till 22 september, alltså idag, och verkade bra.

-

om en timme ska jag upp till psyket och möta någon från missbruksvårdsenheten, vi ska samtala om varför droger är dåligt och vad som behöver göras för att jag ska kliva ner från karusellen.

ge mig gift att dö eller drömmar att leva.







valla får - förmodligen en onsdag i september

Onsdag den 15 September 2004

dagbok

djävulen besökte mig för några nätter sedan. han fick mig att förstå att han skulle komma till jorden förklädd som en liten vit hund av obestämd ras, och att hans profet skulle vara en äldre kvinna vid namn asta j.

jag har nu målat kors på händer och handleder, fötter och mage, för att hindra honom från att ta över mitt sinne igen.

att sova blir jobbigare och jobbigare. från att inte ha sovit något alls på några nätter sov jag inatt nästan 20 timmar. mina sömntabletter hjälper inte nämnvärt, dock blir jag dåsig av zyprexan.

jag är rädd för att somna, rädd för att öppna mitt sinne för ondskan. inte heller vill jag ge någon form av godhet plats i mitt sinne. jag vill ha det rent och öppet, objektivt och åsiktsfritt.

-

min tid är uppbunden till förbannelse. psyket verkar vilja att jag har så lite tid som möjligt att göra egna saker på. jag har nu skola tre dagar i veckan, självförsvarskurs i psykets regi, möte med kurator, psykolog, läkare och bildterpeut vardera en gång i veckan, och så träffar jag min kontaktperson på all övrig tid. förutom detta vill dom också att jag deltar i matlagningen på dagarna, för att jag ska lära mig äta i grupp och på regelbundna någorlunda normala tider. jag ska få ett schema med alla dessa tider och möten uppskrivna, samt tider för uppstigning på morgonen och vilka tider jag äta på. det känns absurt, en smula klaustrofobiskt. kanske är det rent av bra.

-

jag önskar jag hade en gård på fårö där jag kunde valla får med ett slånspö.







om religion etc. - onsdagen den 8:de september

Onsdag den 8 September 2004

dagbok

[16:47]

min mor och min syster åkte tillbaka till stockholm igår och johan sitter på hem i småland. jag känner mig ensam, och hösten känns oändlig, mycket mörk och tom. den breder ut sig framför mig som ett oöverstigligt hinder. jag önskar jag var starkare, allt sådant.

jag har återigen svårt att känna förtroende för folk, eller så kanske jag alltid har haft det. känner en smula panik vid tanken på övriga bekanta som fortfarande är tillgängliga för umgänge. jag skulle vilja lägga in mig, men vet inte var jag skulle göra av hunden. vet inte heller hur jag kommer bli mottagen.
rondläkaren på avdelningen ser mig som en aggressiv missbrukare och slänger säkert ut mig, och jag får inte heller röka på rummet eller sova hela dagen. men jag skulle få gott om tid att läsa, fördjupa mig i saker som jag länge velat ha bättre kännedom om, men som inte blivit av än. och jag skulle få mat varje dag och slippa tänka på plikter etc.

-

min tidigare fascination för religion och ockultism har gått över i vad jag nästan skulle kunna kalla ett rent troende, om än inte efter bibelns förebild. jag är en del i ett mycket större, komplexare spel än vad jag tidigare trott, en spelpjäs i en kamp mellan den makt som kallas gud och den makt som kallas djävulen. alla dessa demoner som svärmar runt mig om nätterna.

maktkampen pågår ovanför mitt huvud och i mitt medvetandes periferi. jag tror att jag mer ofrivilligt än jag vill medge är en pjäs av stor eller liten betydelse i detta spel. jag är skapad av en djävul av någon betydelse, och placerad i en tillräckligt ond uppväxtmiljö för att mina förmågor till ondska ska utvecklas. kanske kommer jag på något sätt, någon gång, påverka en bit av detta stora spel, där alla andra som bäst vet om att det existerar.

jag tror slutet är nära, oundvikligt, och har varit så länge.

-

jag vill smälta ihop med dimman över nordergravar, bli något magiskt och ogripbart. en skönhet, stöpt i dess renaste form.

-

jag försöker ta min medicin varje dag för att inte förlora mig i vansinnet. glömmer och skjuter upp alltför ofta.

ikväll ska jag droga mig med stilnoct. försöka att inte tänka på det enorma avståndet som skiljer mig och johan åt. imorgon röka upp det sista rökat i pipan, därefter möte med kontaktpersonen för första gången sen i våras. vet inte vad jag ska säga.

jag har försökt förklara för henne skillnaden mellan syndig och ren mat, men hon kallade mig anorektisk. helt fel, ingen förståelse. jag ska tyna bort på den rena maten till en existens i sjunde helvetesnivån.