Weekendkurs, finansierad av företaget i idrottshallen på företagets kamratgård. Vi var trettio anställda från olika delar av företaget och tanken var att vi skulle ingå i företagets nya satsning på att förebygga förslitningsskador. Herny Ford uppfann inte bara löpande bandet utan också skelett och muskelskador på grund av ensidiga arbetsuppgifter vid detsamma.

Tanken var att vi skulle få en snabb utbildning på nacke- rygg- och skalpmassage. Vid arbetsdagens slut skulle vi kunna finnas tillhands för våra arbetskamrater för att ge en 'after-work' massage. Man skulle slippa släpa med sig spänningar och muskellåsningar till det andra livet, det utanför inkomstförtjänandet.

Det var min första kontakt med massage i någon form egentligen. Beröringar var sällsynta i mitt liv, om man undantar det s k förspelet till sex. Men jag visste ju alltid att de beröringarna bara var en signal om just det. Visst hade jag ammat mina barn och skött dem så gott jag kunde, men trots allt det var jag som mottagare av beröring en novis. Nu skulle vi ägna flera hela dagar åt att ta i varandra, att hitta muskelgrupper efter en plansch och handfast demonstration av kursledarna. Efter fem timmar hade jag upptäckt fler muskler än jag visste fanns, och jag hade upptäckt hur stelt och okänsligt jag tog i mina knådapartner, och hur det kändes att bli berörd. Eftersom mina kopplingar till beröring antingen var osviklig inledning till veckans pliktsex eller till vård av ledsna eller sjuka barn reagerade hela  min kropp avogt till i stort sett varje beröring.

Det var så smärtsamt att efter lunchen gick jag en sväng i snårskogen och började gråta, hejdlöst och hämningslöst. Kursledarn hade inlett med att beskriva massagens psykologiska sida och att god massage är energikrävande och utmattande för både klient och massör, Jag började ana vad hon menade. Att massörer då och då figuerade i spalterna som sexuellt utnyttjande av sina klienter förvånade mig inte längre. Jag menar, om många var som jag, så var det livsfarligt att gå till en massör. Kroppen tar över själens spänningar. De som berör min kropp pillar också på min själ.

Eftermiddagspasset skulle handla om hand och arm massage. Nya muskelgrupper med underliga namn på latin. Efter hand som eftermiddagen segade sig fram började någonting hända i mig. Det var som om varenda muskelgrupp började längta efter samma beröring, samma erkännande av sin existens som min rygg och min arm hade fått. Det var som om en sluss hade öppnats och en ursinning hunger vaknade.

Min partner just i det passet var en blond och blåögd kille från monteringsfabriken. När jag hade gjort enligt det uppvisade schemat, varenda handgrepp, varenda muskel kramad, knådad, palperad och allt vad det nu var så tittade han på mig med ett leende. -'Är det mig du rör vid, eller följer du kursplanen?' Förvirrad tittade jag på honom och undrade vad han menade. -'Jag menar det,' sa han lågmält, 'att det är människan som har musklerna, det är inte musklerna som är människan.' 

-'Märks det att jag är så ovan vid beröring', frågade jag. 'Till den här dagen har jag alltid vetat vad beröring betydde. Nu vet jag ingening annat än att jag inte förstår hur hungrig och svulten jag är. Det skrämmer mig att se hur lätt jag skulle kunna bli beroende. Det är nog därför som jag koncentrerar mig på det tekniska.'

Just då bröt kursledaren in och sa åt oss att lägga oss  så bekvämt vi kunde på mattorna, och göra några avslappningsövningar. Sen skulle vi bara vila i tio minuter.

Min blåögde partner låg på mattan bredvid mig. Mina händer med uppvända handflator låg längs med bålen. När vilan började slöt jag mina ögon. Då kände jag hur hans hand lätt lätt rörde vid insidan på min högra armbåge. Försiktigt och långsamt strök han min underarm och mina fingrar. Han tryckte mina fingerspetsar mellan sina starka fingrar, han pressade sina naglar in i mina nagelband, han dansade rytmiskt i min handflata med sina fingertoppar. Jag låg blickstill med hejdad andhämtning och lät det ske. Jag kunde inte annat. Plötsligt var det som om hela min hand och min arm började brinna, en våldsam vådeld rasade som en skogsbrand  genom hela mig. En berusning jag aldrig upplevt tidigare i livet, inte någonsin eller något sammanhang, sköljde över mig och mitt huvud kändes som en heliumballong på flykt över ett nöjesfält. 

Jag blev het, varm, jag kände mig väckt och hungrig, jag ville inte att han skulle sluta, men jag kunde inte låta honom hållas. Det var livsfarligt. Hjälp, vad händer!

Instruktören klappade i händerna. Vi satte oss upp på mattorna. Jag vågade inte titta åt höger där han satt. Jag kände hans närvaro och mina kinder flammade, min hals brann och mina lår skakade. Då viskade han i mitt öra -'Nu vet du skillnaden mellan att följa kursplanen och att bli berörd.'

Efter kursens slut såg jag honom aldrig mer. Men han hade heller aldrig kunnat se den jag var innan denna lördag i maj igen. Min kropp och jag blev vänner den dagen och ingick en pakt om att aldrig mer följa ett schema, utan kräva att få bli berörd som en hel människa.

Jag har hört sägas att han är någon slags författare. Men jag vet inte säkert.