Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Solstrale…Dagens tema: Framåtskridande - Högtidlighet i arbetet.


Adventskalender 2022 Hjärtat i Juleås skog lucka:13

... fortsättning från gårdagen...

... solidariteten och medmänskligheten hjälper... det får oss att inte ge upp oss själva eller andra... tolerans kan man ibland ha för stor portion av och oavsiktligt offra glädjen... så kan det kännas när man ger människor den där chansen de inte visade sig förtjäna... dvs de som borde ha visat kurage och gett beskydd... med dessa i sin krets får man tvingas stå ensam emot världen stundom... dock från oväntat håll kan hjälp komma... dvs det inom dig, det ljus och det hopp du har, som gör stunden i nu till din... älska stunden där du skapar din glädje och finner frid och ro... släpp inte tron på att du är värd andras välvilja...

... "Hjärtat i Juleås skog"...

... Staffan och alla fålarna vaknade i Marias ombonade gäststuga... ute var det en stjärnklar gryning och månen lyste med full styrka... det var nästan som en spotligh... Staffan tittade ut genom fönstret och precis då såg han Gårdstomtarna dansa där ute... han tyckte det såg ut som en rituell dans... men avfärdade sig själv... Lucia sa att hon och tärnorna skulle gå och lussa för Maria och undrade om de alla ville vara med... Tomtegubben visslade på Gårdstomtarna när de var på väg upp till Marias gård... de kom direkt, och de tisslade och tasslade... Staffan märkte att de tecknade som om de var döva... Tomtegubben såg Staffans undrande blick och sa... Du, Staffan, det är endast den minsta som talar, de andra är stumma efter chocken... vilken chock?... du förstår att deras hem sattes i brand utav Trollen... Staffan blev helt paff... så du menar?... ja och jag har beskyddat dem sedan i somras när det hände... nu var de framme vid Marias gård och förberedde sig för att lussa för henne...

... Maria såg sina vänner komma skridande... de hade de tolv fålarna omkring sig när de stannade utanför Marias gård... Maria gick ut på trappan för att lyssna på sången... hela skaran sjöng det finaste de kunde denna mycket kalla Luciadag... Maria blev rörd till tårar och kände sig stämningsfull när hon bjöd in dem alla och fålarna i sin stora sal... väl inne stod ett fullt dukat dignande bord med goda frukostbröd, lussekatter och pepparkakor... Maria och Lucia bjöd alla till bords... Tomtegubben visslade på Gårdstomtarna som genast ställde upp i en pyramid, liksom cirkusartister, de jonglerade med lussekatter... Tärnorna skrattade så de vek sig, men Lucia tittade allvarlig, med skämt i blicken, och sa... man ska inte leka med maten!... då rev de pyramiden och föll ned i kullerbyttor rullande mot Lucias kjolfåll... de klängde i den och Lucia snurrade runt så det blev som en karusell... hela skara skrattade och satte samtidigt smulorna i halsen så de hostade, nös... Maria skrattade och satte sig på den så kallade tronen...

... när de fikat klart gjorde de sig iordning för att ta sig hem mot Tomtegården... Maria och hennes husfolk bestämde sig för att följa med... det var ju en så stilla och klar dag... fast att den var mörk så fanns ju månen där och ledde dem... Maria ville träffa farmor Ida liksom Tomtegubben var de gamla vänner med henne... de hade nu vandrat ungefär tre timmar... i det vackra snötäckta gnistrande landskapet i urskogens dalgång var det så fint... Staffan ledde lilla Rosa nu för hon var trött... Gårdstomtarna fick rida på Staffans vita fåle så länge... precis som han lyft upp den minsta av dem hördes ett skrockande ljud... Maria kände igen det och kallade hela skaran till sig... nu stod de helt samlade med fålarna som skydd runt om... Maria visste nu vad hon skulle göra... hon ropade allt hon hade på Ängla med ett slags kulande ljud...

...  Ängla kom flygande från sitt rosa moln som en pil från himlen... det var bråttom nu... Ängla hon slog iväg en trollformel emot det skrockande ljudet och vips tystnade det... de sju fålarna darrade av skräck och de kunde inte röra sig... Ängla frigjorde dem från sin rädsla med en trollformel till... lilla Rosa visade sig då ha en märklig förmåga som ingen kände till... men det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

 ... Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

 

... fortsättning imorgon kl:10.30...

 




Prosa av Solstrale VIP
Läst 385 gånger
Publicerad 2022-12-13 10:26

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Bengt H VIP
Det är inte lätt att vara ung, varken som häst eller människa!
2022-12-23

Susen VIP
Åh Ängla som räddar fålarna. Så fint!
2022-12-21

Peter G VIP
det händer så mycket varje dag i kalandern! bra skrivet! Och en fin illustration!
2022-12-15

Marita Ohlquist VIP
En härlig text om Lussefirandet och Änglas omtänksamhet.
Skall bli intressant att få veta lilla Rosas
hemliga förmåga.
2022-12-14

Evelyn Falk Möller VIP
Vilket fantastiskt kapitel. Så mycket händer hela tiden och vilket härligt Lussefirande. Väntar med spänning på morgondagens kapitel.... Vad är det för skrockande???? Jag ryser av förväntan.
2022-12-13

Blått Norrsken VIP
Ängla
2022-12-13

Blått Norrsken VIP
Den där Änglar var en riktig magisk räddare med sina förmågor. Mycket fint skrivet och ser fram emot fortsättningen. BRAVO och så fint konstverk .
2022-12-13

  Lena Söderkvist VIP
Vilket raffel mitt i kalaset. Uj-uj-uj! Ser fram emot hur det skall lösa sig.
2022-12-13

Öknens Ros VIP
Sicket luciafirande! Väntar med spänning på nästa avsnitt.
2022-12-13

Maria Sundelin VIP
Härligt lussefirande och ett spännande slut som lovar mer
2022-12-13

Ninananonia VIP
Fint i ord och bild.
2022-12-13





  < Nästa text
< Föregående