Bortom vallgravar och snårskog,
där brevid storslagna slätter och trasig jord.
Ligger ett döende hjärta och blöder,
krossat av tidernas slag, spettsat av glömskans svärd.
Slitet i tu av din ondskas brutala härd,
en sista vansinnes färd.
Djupa dalar och fallna fränder,
vackra stjärnor och främmande länder,
där vilar nu hjärtat på dödens underbara stränder.