Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
bara så jag känner mig ibland i mina stunder av självförtroende...önskar jag alltid kände på detta vis...


Trolldomen i mig

Ser du inte vem jag är?! Har du missat mina egenskaper?

Har du inte sett mina gnistrande kattlika ögon, fyllda av hat och förakt? Lika skarpa som en pilsk katta månskenet.

Har du inte märkt hur mina ögon kan skifta mellan hat och kyla till hetta och ömhet lika fort som man bryter nacken av en fisk?

Mina skarpa ansiktsdrag som utmärker sig i mängden. Min förmåga att kunna förföra bara genom att smeka din kropp och din själ med mina blickar.

Trotts att min kropp oftast anses som ful, opropertionerlig, för välfylld. Så har jag en medfödd erotisk energi som ingen man missar när jag stiger in i ett rum.

En kombination av avsky och upphettsning sprids i rummet. Nyfikenheten på mig, denna varelse som besitter både avvikande uttre. Men ändå en enorm dragningskraft.

En spänning, en mystik som frestar herrefolket i min omgivning. Men manfolk är ett svagt släckte, då de flesta går och åtrår mig i smyg. Rädda för sin ogivnings åsikter om denna kvinna vars kropp inte tycks höra samman med hennes trollska utstrålning.

Jag besitter en vishet över dom flestas trotts mina unga år. Jag förstår våra djur och vår natur.

Mina instinkter och drifter är som hos ett rovdjur av värsta sort. Och min styrka övergår allas förstånd.

Jag är uppmärksam och lyhörd som hinden på fältet, och lika slug och beräknande som den slugaste räv.

Jag är stark, frustrerad och aggressiv som en uppretad tjur

Men jag är även rädd och misstrogen som bondens sönder pryglade hund, och lika mjuk och behaglig som ankungens finaste dun.

Lika bräcklig som vattenytan på en sjö en vindstilla dag, och lika hård som hårdaste sten.

Kall som is, het som glöd.

Jag besitter egenskaper få av oss har, och jag saknar mina likar. Min jag beundran kan säkert anses som fel av många. Men inte för oss som vet att vi är annorlunda, speciella.

Vi som kan ana oråd, känna lukten av rädsla och ångest. Men som även kan höra hur trädens knoppar brister, eller hur isen skriker när den spricker upp.

Jag kan se in i din själ, in i dina tankar. Jag har den tysta makten att nå dit jag vill.

Jag behöver inte säga vem eller vad jag är. Det förstår du nog vid detta laget.

Och om inte så frågar jag dig igen, ser du nu vem jag är? kan du se mina egenskaper?

Ditt svar förmodar jag förblir ett nej......
















Fri vers av Jennika
Läst 280 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-11-08 03:52



Bookmark and Share


  Jennika
Ja den är en aning lång....men ibland har jag svårt att hejda mig när skrivklådan väl sätter in..*Ler*.....tack för era åsikter...
2009-11-08

  Lsk
gillar många formuleringar.
Men den blir så lång o kompakt tycker jag.
Men det är bara min åsikt.
2009-11-08
  > Nästa text
< Föregående

Jennika
Jennika