jag sitter i ett mörker
som inte är svart
utan rött

som vårsav i unga björkar
natten badar i saven
mor och barn
går i ett annat mörker
lite längre bort

jag sitter
ifrån vägen
dagg på gräset
på byxben
hälften den svartare
i gräset
den närmare marken

hästar som inte är
nattöga
det flödar
fisklik
det var allt innan
det är inte svart
eller blått
ännu

i ögonskast
natten möglar
och blir till dagen
som är
i ljuset.