Du kom, du log

mot världen

tog alla i din famn

ditt glädjerus

på färden

fanns ristat i

ditt namn


din ödmjukhet

för livet

var synlig året om

och i din blick

stod skrivet

all din kärlek

djupt inom


fanns aldrig nåt

så svårt

att där aldrig fanns

nåt hopp

din gnista gav ej vika

ens när cancern åt

din kropp


vi skrattade

åt minnen

och grät när det

stod klart

i alla våra sinnen

att vi måste

skiljas snart


du lämnat spår

av kärlek

som alltid

följer mig

men i mitt hjärta

värker

min saknad efter dig




__________________




*innan du somnade in sa du

att du kommer att vara

den starkast lysande stjärnan på himlen

och jag hörsammade din sista önskan -

jag vinkar till dig

varje kväll*



Kärlek/Anitha