Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När jag sluter ögat...




Jag har inte räknat dem alla
men de finns där djupt inom
minnena som smärtar
och som lämnat djupa sår
ville inte bära det tunga
men vad hjälper det att fly
de följer mina steg och
vägen där jag går

Kanske kommer dagar och nätter
när jag åter vågar tro
att ångesten ska vända
att där finns ett litet hopp
mina drömmar har bleknat
himlens färger likaså
alla såren är så djupa
och de blöder i min kropp

Ser ett ljus långt i fjärran
kanske brinner det för mig
men vägen känns oändlig
och mina krafter rinner ut
jag har kämpat och stridit
trotsat stormars kalla vind
för jag ville tro på livet
inte bara vänta på dess slut

Något viskar och lockar
något ropar högt mitt namn
det lyfter mig med vingar
varsamt bär det mig i hamn
ser att ljuset sig närmar
och det omsluter min själ
det helar mina sår när
jag sluter ögat i dess famn








Bunden vers (Rim) av Junitvillingen
Läst 573 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-11-18 12:14



Bookmark and Share


  Glensan
Följ ljuset som skimmrar i natten
följ striman av hopp i fjärran
på din långa färd jag med dej är
likt en ande jag vakar dina spår

Kram på dej
2009-11-19

  sulimaa
Luset finns ...bara det att det blåser så ibland ....så underbart vacker text!
2009-11-19

  Larz Gustafsson VIP
"Jag kan icke räkna dem alla", som en kristen klasskompis skrev på matteprovet en gång på gymnasiet...

Den där flämtande lågan hålls ändå vid liv.
Men ibland känns den verkligen fjärran...
2009-11-18

    ej medlem längre
hoppet kom ändå

gillar
2009-11-18
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen