Vit vit låda lada höghus vitt hus
Lådors hemligheters blus och en och annan mus
Vita gavlar marmorsläta utan mönster
Står hon där mittemot ett fönster

Fillingarnas bästa västar, trosor med rosor
Färgglada linnen och klädsamma minnen
Den här hade jag på mig när jag...
Eller… minns du den?

Och plötsligt minns man halva barndomen
Med hon där med sina lådor
Fyra små och fyra rätt så
Och tolv knoppar att dra i…

Kunde lika gärna vara…
Ja, det var en tanke bara
Vitala vita kläders Rita
Ingvar Kamprads Señorita

Jag öppnar en
Funderar sen
Där innanför som vilsna valpar
Uppradade som persiljejärpar

Här är jag, hej hej ta mig ta mig!
Hör mig se mig ta mig på dig!
Tack, du är så snäll, och så vit
Min kritvita denivita Rita

© Dylan Tate 1995