Trotts att ni var många
var ni få,
formerade, armerade
lite förlista
där trotts, allt vunnet
i ett förbipasserande
som vattnet
rinner ljudlöst.

Där lades allt i tystnad,
kvar var katten,
rivmärken, sår.

Vatten smakar
för den otacksamme
vad det smakar
för den som ser
förbi sin spegelbild,
en botten ömsom njutbar.

Trotts att ni var många
var ni få
och den dagen bäcken sinade
låg där grått
glanslöst grus kvar
i väntan
på nästa flod.

Ursäkter…