Jag var 16
Du rörde mig aldrig på riktigt
ändå glödde min hud under dina händer
i en desperat önskan
att vara nära
Du sa ingenting
men jag såg dina tankar dansa
på näthinnan
Åren skymtade i din flackande blick
Jag stod i dörröppningen
för att bli sedd

Jag var 16
Du tog utan att ge
Nedsmutsad av ditt begär
hungrade jag efter mer
av det jag trodde jag fått
Din kyla värmde mig
i förnedringen där jag existerade
utanför och på avstånd
Varje morgon smakade rost
tungan hotade att kväva
Jag lät det varma blodet pulsera
gick sönder en smula
för att bli hel

Jag var 16
Kroppen var ett verktyg
i kampen för det liv jag inte visste
om jag ville leva
Ibland är jag där igen
njuter av smärtan som frigör
allt det vackra
Du hade kunnat hålla om mig
strukit håret
tröstande viskat
sett genom färgerna
ett vilset barn