Åter ska nyskapas allt
ur likgiltigheternas sjöar
Allting så stilla och kallt
snön som hörs när det snöar
Den söta som formas från salt
Sälta från tårarnas öar
Torkat av känslan som svallt
Sväller då känslorna töar.

Min kära, min kära vårarna rister
Vårar från alla de år
Och träden i grönska knopparna mister
För det gröna var vinter igår,
som förrut varit stilla och lugnt
nedtyngd av vintern så tungt.

Åter har vindarna valt
Att fläkta fram värme och fröjd
Åter från där det är kalt
Skall prunka en svällande höjd
Och svärdet som nyss varit svalt
Skall av värmen en sabel bli böjd
Och säden som händerna malt
gör hungrande läpparna nöjd.

Min kära, min kära tårarna brister
Tårar från alla de år
Hjärtat av kyla beklädd utav ister
Bultar nu, blöder och slår
det förrut varit stilla och lugnt
och brister itu i en punkt.