Stoffet singlar ner mot marken
Bara av godhet det kan nu läkas
För tårar är gråtna,gör ingen skillnad


Trasiga själar skrik av smärta,
Men ingen hör deras djupa sår
Omgivningen är försvunnen,glömd,
Värst av allt högtid stunder

Vita blommors sammets blad
Kronbladen ströda runt
Tung doft i dansar i luften
Dem vi älskar är försvunnen