Din hud har normal färg.
Min är vit som mjölk.

Du är rätt hård och vass, vanlig hudfärg, håriga ben.
Jag är rätt mjuk och så, mjölkvit hudfärg, väldigt ohåriga ben.

Ungdomar, som inte vet bättre än att slösa bort hela söndagar bland lakanen.
Unga människor, med livet framför oss.

Dina håriga lår mot mina mjölkvita, mina mörkare rosa läppar mot dina blekrosa.
Så klyschigt tänker jag ibland. Så klassiskt tänker jag sen.

Från midnatt till sen natt, sen sover vi.
Sen vaknar jag. Sen väntar jag. Sen vaknar du.
Sen vill jag. Sen väntar jag. Du vill men gör inget, då gör jag. Sen gör du.
Sen somnar vi om.
Sen vaknar jag. Sen väntar jag. Sen vaknar du.
Sen vill jag, så vill du, så gör vi.

Vi glömmer bort livet, och allt som är framför oss.
För några stunder per dygn, per helg, din hud mot min mjölkvita.

Sen är resten av veckan en väntan.

Sen min hud. Sen din hud. Sen gör vi kärlek.