Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Precis en vecka sedan min man hastigt och oväntat avled...


En lång, lång tid...




Hur kan så kort tid

kännas så lång -

när man förlorat

sitt livs stora kärlek?


Fri vers av Junitvillingen
Läst 266 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2009-12-15 21:39



Bookmark and Share

  Valdemar Anders
Jag beklagar din förlust för du verkar vara en fin människa...

Verkligen.
2009-12-18

    sajo
Får mig att tänka på då min far gick bort och klockan tickade inte tyckte jag då men så plötsligt ett mycket långt tag efteråt när jag satt och skrev ord så hörde jag klockan ticka igen....

nog är det så som du skriver. Tänker på dig ofta.
2009-12-17

  T.R Ekman
Man kan frågorna men sällan svaren,livets gåta är för svår att förstå
2009-12-16

  Glensan
Är tiden konstant!!?

Ibland undrar man var tiden tog vägen
Ibland vill man tiden bara skall gå.

Enda man vet är att tiden går framåt.

Eller har människan hittat på tiden?

Läker tiden alla sår? Kanske, men ibland
undrar man, sänder mina tankar till dej.

Massa kramar från mej
2009-12-16

  stenen/ Yv Ericsson
tiden är substanslös och formas efter betracktaren. den tid som har gått sedan du förlorade honom. har blivit alldeles för lång.

varför ska den som har sitt livs kärlek behöva skiljas från denne. det kan man fråga sig. alla de kramar till dig och din vackra dikt.
2009-12-15

  sulimaa
Därför att hjärtats slag slår med smärta vännen...då känns tiden oändlig ...kram
2009-12-15

    Lindizz
Berörande och starkt skrivet.
2009-12-15

  walborg
Visst är det märkligt att vår upplevelse av tiden förändras så totalt vid stark stark sorg eller rädsla ....eller kärleksmöte.
2009-12-15
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen