För vi går
på
söndergråtna
höstlöv
med bestämda fotsteg

Vi strör salt
i sår
både vinter
och vår

Människor
oj vad mycket
vi förmår
och med beslutsam list
vi rår över
huvud hjärta
och tår

En fastfrusen
trädkramare
dog inatt
kärlek
är
livsfarligt

Rosor
på kinden
efter den iskalla vinden
är bättre
skulle jag tro
men
min promenadtakt
skänker ingen ro

Möt mig på
en bro
mellan
vansinne
och en slow fox dans