Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
- till en väninna


Morgon

Jag vaknade just – hade en dröm:
Jag var mycket gammal, du satt i en rullstol, jag körde dig genom några smala mörka rum med högt i tak och vackra blanka mahognymöbler och tavlor. Vi kom in i ett rum där Love talade med några av sina vänner. Han visade mig en videofilm med målningar. Jag såg honom in i ögonen – genom hans runda glasögon – jag sa: dina ögon är så stora och så runda: Se bilderna av haven och alla fullriggarna - de segla förbi, kryssar aldrig varandras leder- se de försvinner i fjärran. Alla berg- vidder med höga raka barrträn som grönskar – ett efter ett efter ett – nu ser jag mängder av små fyrkantiga lådor: det är hus - ett vid ett vid ett -det kommer ut figurer: en indian med korta fjädrar i håret, en eskimo med sin vackra tröja med färg i färg i färg - försvinner..
Love hämtar en bunt tavlor: de är inramade i mörka ramar. De här går inte att sälja, säger han, de skulle bli allt för dyra. Jag har arbetat med dem i många år - det är bitar av tryckta bilder som jag klippt ut och monterat ihop, tätt, tätt. Det blir min gåva till dig. Då föll min diktbok ner i mitt knä från hans bokhylla.Dock hade den en pärm som såg ut som en Brueghel-tavla.




Prosa av vera gade VIP
Läst 153 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-01-10 12:34

Författaren vera gade gick bort 2013. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

vera gade
vera gade VIP