ensamhetsmönster, djupt inristade i själen, i köttet, på huden
vi slöt ögonen tillsammans och när vi öppnade dom var jag själv igen
allt var en dröm
som nu är inristat överallt, för jag är själv om det här
(vinden smeker min kind och fyller mig med drömmar
drömmar som aldrig slår in)