Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Eget foto - dec 09


Uppbrott




Jag går omkring
i mitt älskade hem -
ser det skalas av alltmer
fullpackade kartonger
står på rad

mitt hem som jag
i så många år
delade med dig
är på väg att bli
ett tomt skal

och ett tomt skal -
det är precis det
jag känner mig som

jag har börjat
min vandring utan dig
och för varje dag
som går
blir den allt tyngre
blir tårarna allt fler

för det är nu det
börjar sjunka in


du kommer aldrig mer


tillbaka









Fri vers av Junitvillingen
Läst 314 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2010-01-25 09:48



Bookmark and Share

    Annika J
Det är mörkast innan solen går upp! En dag kommer du att le mot ljuset! Och dina minnen kommer du att bära som en hemlig skatt!
2010-01-25

  Niclas Petersson VIP
Så oerhört....
Sorg. Saknad. Tomhet.
Starkt!
2010-01-25

  etthjärtaäralltidrött
Så oerhört kära du, varmaste kramar i detta svåra!
2010-01-25

  sulimaa
Åhhh gumman ...du beskriver så fint din oerhörda smärta...mycket för dig att bearbeta och förändra på samma gång...kram
2010-01-25

  Fånga dagen
Sorgligt det är en lång process men utav smärta det kommer sedan en smekande vårvind hoppas jag

kram Anna-Karin
2010-01-25

    ej medlem längre
sänder en dig en tanke om att glädjen någon gång ska återvända / kram
2010-01-25

  Yrre VIP
Berörande, gripande. inga ord räcker.
2010-01-25

  beam72
smärtsamma realistiska rader
Mycket berörande
2010-01-25

  Anna*
Det finns en enorm sorg i att mista först en älskad människa sen det gemensamma hemmet ... tänker på dig och ber att du ska få den styrka du behöver i varje given stund.
2010-01-25

  Anders Nordlander VIP
sånna här dikter tycker jag om, man får vandra med, inte hela tiden söka och fundera ut vad författaren menar... bra skrivet!!! Din dikt innehåller ett djup ändå!
2010-01-25

  Valdemar Anders
Känner verkligen med dej och önskar dej allt gott i livet!
2010-01-25

  ULJO
Tänker på dig då och då och förstår din saknad. Du är stark som lämnar ut dina känslor på det här viset. Jag har inget tvivel på att du inte kommer att klara dig på egen hand, för du kommer alltid bära de fina minnena med dig och det kommer att vara din styrka.
2010-01-25

  Syrsan
Min vän, jag tänkter på dig - ofta... Delar din sorg och skickar värme, kraft och innerliga tankar till dig. Jag finns här ... Kram!
2010-01-25

  walborg
Förstår Dig så väl - och bilden är ju helt underbar av Ert gemensamma liv som nu går i ide.
Hoppas det hem Du flyttar till medför ett levande liv så småningom...
2010-01-25
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen