Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Eget foto dec-09 utanför mitt hus


Vi trodde ju den fanns - morgondagen...




Vi trodde ju den fanns -

morgondagen


men livet ville

annorlunda

och fick sällskap

av döden

som så obarmhärtigt

slog till

mitt i decemberglädjen

*

de snöklädda grenarna

är lika vackra

som de alltid varit

och januarisolens strålar

landar precis som alltid förr

på köksväggen


men jag har så svårt

att se allt det där

för tårarna

som

skymmer



sikten...







Fri vers av Junitvillingen
Läst 260 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2010-01-29 13:27



Bookmark and Share


  Staffan Welroos VIP
mycket vackert skrivet... tragiskt.
2010-02-11

  Margithe VIP
´Genom tårarna och smärtan är världen densamma oavsett vad man utsätts för.. solen går upp och ner.. men naturen är bra på att läka och ge minnen dessa får man hålla fast vid när tårarna tar över ens dag..
2010-02-09

  ~Leonardo~
Starkt och med fin känsla du återger detta...
2010-01-29

  walborg
Vännen min! Stor stor kram!
2010-01-29

  En strimma av guld
Livet tar snabba vändningar och vi vet aldrig när det sker.
Då är vackra minnen guld värda.

Ta väl hand om dig vännen.
2010-01-29

  Anna*
Död och sorg kommer aldrig lägligt men genom bearbetning blir det bättre. Stor kram
2010-01-29

  Njord
Sorgen kan man aldrig vara beredd på. Den förmörkar den ljusaste dag och den gladaste själ!
Kanske du inte tror det med världen blir vacker igen! En dag!
Mycket fint skrivet!
2010-01-29
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen