Olycklig flicka, 10 år, smygdricker pappas whiskey, spär ut med vatten.
Slår sina jämnåriga med järnrör, hög på mammas valium.
Pappan våldtar henne titt som tätt, & flickan tror att det ska vara så.
En hel flock änglar bevittnar det hela dramat, men kan inget göra, inte i det korta loppet. Mamman & pappan slåss varje helg, & flickan flyr ut med kompisarna i skogen till deras kojor. Av dom blir hon utnyttjad sexuellt.
I lekskolan blir hon mobbad av kamraterna, & fröken ser mellan fingrarna.

Den olyckliga flickan blir alltmer labil & deprimerad, vägrar gå upp på mornarna, så pappan häller hinkar med kallt vatten över henne.
Det sociala kommer på besök, & flickan omhändertas & sätts i fosterhem i en annan del av landet. Men där plågar hon familjens övriga barn så svårt att hon körs till barnpsyk. Där spottar hon sköterskorna i ansiktet, slår de andra barnen, så hon låses in på eget rum, och tvingas i lugnande.
En natt när flickan nyss fyllt 11, så hänger hon sej i gardinen. 
Hennes plågsamma mardröm är slut. Hennes föräldrar kom inte på begravningen. 100 änglar bar hennes själ hem till Guds Kärleks Frid.