Som att längta efter att mamma eller pappa ska komma

till dagis, men är försenade ...

Jag är 5 år igen ... ska få en pulka i för tidig julklapp

så fort som snön kommer

Mamma och pappa har skilt sej ... jag förstår inte

varför ... Fröknarna här är snälla

och kamraterna, men jag längtar hem...

Är inte van vid att vara på dagis hela dagarna...

Liknande diffus hemlängtan har jag idag,

är hemma men ändå längtar jag hem ...

Känner mej bortglömd och ignorerad,

lever i en slags exil ... alienerad och ledsen,

varför ska livet vara så hårt och svårt??

Varför kan man inte bara få åka hem?