Förbjudet
Det är vad det är,
Kanske borde jag vända håll men någonting får mig att stanna kvar
Är det dina ögon?
Ditt skratt.
Du har en annan, är hon som jag?
Är det henne du drömmer om?
Jag vill så gärna säga så mycket, men det är förbjudet. Så otillåtligt.
Om du ändå var här, så skulle jag nog inte våga säga någonting.
Patetiskt.
Men så förbjudet.
Varför står jag ändå kvar? I smutsen, för visst är livet en dammtuss?
Man vågar så lite men gör det ändå, nyfikenhet. Spänning.
Ytspänning. Allt längre ifrån egentligen. Ytspänning.
Jag får nudda dig, men inte för mycket.
Du kan styra mina impulser, som en fjärrkontroll.
Det gör ingenting, jag har börjat bli van.
Du är värd att dö för.