Skit på er
alla ni som påstår
att det finns en lösning,
alla ni som säger:
det ordnar sig.
Ni lever i en lögn.

Ibland
tvingas vi tugga i oss verkligheten
även om den inte passar,
och inte fan ordnade det sig,

det blev bara värre,

för någonstans där

på ruta ett
stannade realiteten.

Jag sket på mig
i rena förskräckelsen
och det var nyttigt.

Det som sjöngs var ju bara entoniga fraser,
just nu kan det inte bli värre,

eller…

Mjuka är de
kronbladen
och oskuldsfullt vita
mot det som varit

väcker de mig

som ett drapperi glider undan
öppnas något nytt.

Nej det kan inte bli värre.

Valet ett annat...