Det fanns en tid
när jag inte ville komma hem

Det var ingen
som jag inte ville möta här
alla var så snälla
och månade om mig

Men det var väggarna
ja det var väggarna
som kom för nära
och spärrade vägen

Försökte hålla dörren öppen
men den stängde sig

Väl ute andades jag fritt
tankarna släpptes lösa
klättrade upp i talltopparna
och ibland ännu högre

Tillbaka igen
infångad
och allt saktade ner
- Stiltje

Men nu har jag vant mig